Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Norska flottans återupprättande - Den maritima förvaltningens omorganisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 DAGENS FRÅGOR
också, att det i första hand är pansarflottan, som skall förstärkas,
och att de båda pansarbåtar, hvilka omedelbart böra byggas, skola
utföras efter en typ, som är, hvad det svåra artilleriets kraft
beträffar, icke oväsentligt starkare än den hittills i norska flottan
använda. I detta afseende är den nya typen öfverlägsen äfven vår
senast byggda pansarbåt, Oscar II. Huruvida de därnäst följande
båda fartygen äro afsedda att byggas efter samma typ eller ej, anser
man sig tydligen icke nu kunna afgöra: såsom naturligt är, blifver
väl den saken beroende af teknikens utveckling.
Kostnaderna för genomförandet af detta förslag torde belöpa sig
till vid pass 75 mill. kr. Enligt försvarsdepartementets beräkning
motsvarar den norska marinens nuvarande flytande materiel omkr.
25 mill. kr. Flottans materiel skulle således uppbringas till ett värde
af 100 mill. kr. Materielens lefnadsålder sättes till högst 20 år, och
för erforderliga medels anskaffande har från flera håll föreslagits
upptagande af ett 4 % statslån. — Norge måste ånyo skaffa medel
till försvaret på lånevägen, hvilket vi aldrig gjort. Denna metod skulle
kräfva vid pass 5,5 mill. kr. för amortering; och nära samma belopp
blefve erforderligt för att upprätthålla flottans stridsvärde. Sålunda
komme nyb3^ggnadsanslaget att stiga till omkr. 11 mill. kr.
Det är emellertid anmärkningsvärd!, att nästan hela det stora extra
anslaget af 16,5 mill. kr., som nu begäres, eller mera än 15 mill. kr.
afses till förstärkning af den sjögående delen af flottan. Ty man anser
sig i Norge icke kunna och böra begränsa flottans verksamhet till
endast vissa områden af kusten. Erfarenheterna från sommaren tyda
nog på, att det norska rörliga sjöförsvaret bör hållas så kraftigt, att
en makt, som önskar draga fördel af de norska hamnarna, nödgas
vidtaga jämförelsevis omfattande åtgärder, om något resultat skall
vinnas, innan en skyddande stormaktsflotta hinner till hjälp.
I vårt till stor del hafomflutna land synes man nu dess värre på
vissa håll benägen att tillmäta flottan mindre betydelse än hittills
vid värnandet af folkets lifsintressen. Månne vi skola behöfva en
ännu allvarligare varning än den, som norska folket i somras erhöll,
för att inse, hvad Sveriges välfärd kräfver?
Den maritima för- I andra häftet af förra årgången (sid. 84;
utta-valtningens omor- lades i denna tidskrift önskvärdheten af att f
organisation, svarsväsendets hela ekonomiska förvaltning
underkastades en genomgående granskning. Senare har (häft. 5 och 6),
närmast i anledning af statskommissarien C. L. Tenows utredning
angående öfverskridandet af anslaget till flottans öfningar,
ineffektiviteten af flottans ekonomiska förvaltning särskildt behandlats.
Herr Tenow har nu i dagarna framlagt betänkande om förslag
angående den maritima förvaltningens organisation och revision. Detta
betänkande är af synnerligen stort intresse, rikt på bärande
synpunkter och betydelsefulla reformförslag.
De brister inom den maritima förvaltningsorganisationen, hvilka
af herr Tenow redan förra våren påpekades, hafva nu ytterligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
