Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Den maritima förvaltningens omorganisation - »Integritet och oberoende»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 DAGENS FRÅGOR
vidtgående konsekvenser äfven för andra områden af statsförvallr
ningen, afser att samtidigt med ett minskande af antalet kamerala
revisionsinstanser tillföra revisionen större sakkunskap, än som nu
är till finnandes inom densamma. All kameral revision skulle
utföras inom kammarrätten, för detta ändamål försedd med erforderlig
intendenturutbildad personal. Genom bibehållande vid
centralmyndigheterna af den s. k. tekniska revisionen — hvilkens ändamål angifves
vara att genom granskning af räkenskaper och annat material
undersöka behofvet af och positivt medverka till utfärdande af nödiga
direktiv för den lägre förvaltningen — anses erforderlig kontakt
mellan öfverstyrelsen och lokalorganen vara garanterad.
Herr Tenow föreslår äfven tillkallande inom
sjöförsvarsdepartementet af särskilda öfverrevisorer, som från kommersiella och
industriella synpunkter skulle granska de tekniska och ekonomiska
förvaltningsorganens verksamhet.
Det kan väl antagas att regeringen — som ju satt
förvaltningsreformer inom försvarsväsendets område såsom en af hufvudpunkterna
på sitt program — snarast bringar de nu framlagda förslagen
till erforderlig detaljutredning och, sedan denna utförts, oförtöfvadt
griper sig an med reformering af de nu rådande oefterrättliga
förhållandena.
»Integritet oeh Stormaktsententernas kraf å ena sidan, Persiens
oberoende.» svaghet å den andra framkallade tillsammans detta
lands indragande i den stora asiatiska uppgörelsen mellan
Storbri-tanien och Ryssland af den 31 augusti 1907. Tillståndet i Persien
vittnade otvetydigt om bristande motståndskraft. På samma gång
framträdde nödvändigheten för England och tsarväldet att finna sig
tillrätta med hvarandras intressen i Asien, på det att konflikter där ej
skulle komma att störa en allt nödvändigare befunnen samverkan
mellan de båda makterna i europeisk politik. Tysklands svällande
styrka och den som fullrustad och stridbar realitet framträdande
enigheten mellan de hohenzollernska och habsburgska väldena pådref
detta. I den sagda traktaten afsade sig de båda europeisk-asiatiska
stormakterna alla förehafvanden i Tibet, och Ryssland gaf sin
med-part fria händer i fråga om Afganistan, d. v. s. detta land förklarades
ligga utanför Rysslands intressesfär. Persien däremot blef uppdeladt
i intressesfärer, men på samma gång erkändes i traktaten högtidligen
landets »integritet och oberoende». Intressesfärerna afsågo blott —
enligt traktaten — landets uppdelning i fråga om ekonomiska
företag, järnvägsanläggningar o. d.
Indiens nödvändiga utanverk Afganistan gjordes således helt och
hållet tillgängligt för den engelska politikens inflytande, så att denna
ej behöfde längre riskera att se sina intentioners befrämjande inom
Afganistan korsade af ryska gensagor i direkt form eller i skepnad
af omsorg om landets själfständighet. Till gengäld blef Persiens rika
möjligheter den kräsliga måltid, vid hvilken de så länge i antagonism
stående båda makterna skulle finna och befästa sitt samförstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
