Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - »Integritet och oberoende»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 141
Fyra och ett halft år ha nu gått sedan England och Ryssland, som
sagdt, högtidligen betygade sin afsikt att respektera Persiens fulla
oberoende och integritet. Under denna traktats herravälde har emellertid
Persien beröfvats mer och mer af den elementära friheten att inom
egna gränser utöfva själfbestämmanderätt, med ett ord, af frihet och
oberoende. Stormaktsenig heten består och frodas, en svag stat får
betala dess lefnadskostnader.
I början af 1910 fann persiska regeringen nödvändigt att anlita
främmande hjälp för att bringa reda i statsfinanserna, på samma sätt
som t. ex. Kina tillkallade sir Robert Hart för sitt tullväsendes
ordnande. Man vände sig till Förenta staternas regering och erhöll på
det sättet mr Morgan Shuster, f. d. chef för skatteväsendet å
Filippinerna. Han blef i maj 1910 »riksskattmästare» och erhöll
vidsträckta befogenheter af riksförsamlingen. Men han fann sig i sina
sträfvanden att befrämja Persiens intressen möta öppet motstånd
från Ryssland, däri understödt af England, och afgick till sist från
sin post. Kort därförut hade han emellertid som en protest
del-gifvit den europeiska allmänheten en skildring af det rysk-engelska
respekterandet af Persiens oberoende och integritet. Detta skedde i
form af en lång skrifvelse till The Times (publicerad den 9 och 10
sistlidne november), som utgör ett aktstycke af enastående beskaffenhet.
Detta aktstycke är nu mer aktuellt än någonsin. Nästan hvarje
dag läsas i tidningarna telegram om »ordningens upprätthållande»
eller »ordningens återställande» i norra Persien genom ryska trupper
och myndighetspersoner. Det gäller dock ett fullkomligt oberoende
land, där sådant förfarande är ännu mindre legitimt än öfvergreppen
på lag och konstitutionella förhållanden i Finland.
Ett af den persiska regeringens största bekymmer blev den
oroskälla, som den 1909 af satte shahen Muhamed Ali utgör. Vid den
nationalistiska rörelsens seger flydde han till ryska legationen och
har sedan dess stått under ryskt beskydd. Han har t. o. m. varit
i tillfälle att efter å ryskt territorium vidtagna förberedelser infalla
i Persien, men när den persiska regeringen upptog kampen i det
sålunda öppnade inbördeskriget, ingrep Ryssland gent emot dess
elementära rätt till själfförsvar. Den 18 juli landsteg den afsatte shahen
med en väpnad styrka å persiskt territorium, stadd i samma ärenden
som emigranttåget mot Frankrike. A persisk sida vidtog man de
åtgärder som kunde åstadkommas. Situationen skildras bäst i
följande citat ur en skrifvelse, elfva dagar senare aflåten från ryske
konsuln i Ispahan till persiska utrikesdepartementets företrädare
därstädes :
Till min kunskap har kommit, att myndigheterna i Ispahan ämna anordna ett
möte af prästerskapet, notablerna och borgerskapet för att affatta och till
representanter för främmande makter sända telegrafisk förklaring, att folket ej önskar
Muhamed Alis återkomst och att man protesterar mot att han fått åter beträda
persiskt territorium. Jag anhåller att Ni underrättar vederbörande om att då
detta endast rör Persien och perserna, så är det onödigt att i detta ärende
besvära ryska legationen och konsulaterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
