Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Hus och hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 147
både dess onda och goda sidor, hvarvid han äfven med rätta
framhåller den svenska publikens brist på förståelse för byggnadskonst,
enkel, sund byggnadskonst utan andra pretentioner än att på ett värdigt
sätt fylla sitt ändamål. Med anledning häraf söker författaren, delvis med
citerande af den framstående engelske arkitekten Baillie Scott, som han
synbarligen med mycken kärlek studerat, att utreda de allmänna
förutsättningarna för ett godt hus. Sedermera behandlar han i ett
intressant kapitel den synnerligen viktiga och fundamentala planfrågan. Här
kommer särskildt starkt till synes, såsom här ofvan sades, att den
moderna villabyggnaden utvecklats i England och därifrån
omplanterats hos oss, visserligen icke i den form, som varit Baillie Scotts
idealplan med ett enda stort centralrum med de andra rummen såsom
kapellartade utbyggnader, men dock med starka reminiscenser däraf.
Brunius framhåller också såsom en svaghet för oss bristen på äldre
anknytningspunkter. Han tror sig möjligen finna en sådan i de äldre
prästgårdarna, hvilket emellertid är mycket litet troligt, då dessa i
allmänhet i äldre tider skilde sig ganska obetydligt från bondgårdarna
och i nyare tider fallit offer för samma ohyggliga dekadens som
dessa. Däremot synes han fästa för litet afseende vid den gamla
småstadsgården och den mindre herrgården, hvilka dock torde bilda
de sundaste och naturligaste utgångspunkterna, dock naturligtvis
endast i de stora hufvuddragen. Det moderna bostadshusets
plandetaljer fordra gifvetvis helt och hållet nya lösningar, då de ju skola
tillgodose nya och förut okända kraf på bekvämlighet och komfort. —
Vidare ägnas ett par mycket goda kapitel åt »Solen och fönstren» och
åt »Värme och ljus», där författaren på ett synnerligen öfvertygande
sätt framhåller betydelsen för de byggandes trefnad af att placera
såväl fönstren som hela byggnaden på ett klokt sätt i förhållande
till solen. Särskildt måste man uppskatta hans reaktion mot den
moderna fördomen, att största möjliga fönster betyda största möjliga
trefnad och välbefinnande. Han visar på ett mycket klart sätt, att
det är viktigare att placera fönstren riktigt än att göra dem stora,
jå, så stora, att invånarna i allmänhet af instinkt hänga för dem till
stora delar med draperier och gardiner. Lika sund och berättigad
är hans med en rätt skämtsam motivering beledsagade reaktion mot
den alltför starka och därigenom också allt utom behagliga eller fina
belysning, som blifvit så vanlig i de moderna bostäderna efter införandet
af det annars så förträffliga elektriska ljuset.
Utrymmet tillåter icke att närmare ingå på de många goda och
förnuftiga saker, som författaren har att säga i det viktiga kapitlet
om interiören i ett hus, om taflornas roll i ett rum m. m. Men
man kan icke underlåta att fästa särskild uppmärksamhet vid den
betydelse författaren tillägger en i allmänhet här i landet alltför litet
beaktad fråga, nämligen husets inpassning i naturen och dess betydelse
för omgifningen. Ty detta är en fråga af alldeles särskild allmän
betydelse. Äfven om man icke går så långt som Ruskin, hvilken
ansåg, att husets yttre utseende betyder mindre för ägaren själf än
för allmänheten, så måste man dock erkänna, att det ligger mycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
