Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Hus och hem - Populär etnologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 149
ISorstedtska ansetts behöfva en bättre typografisk och illustrativ
utstyrsel, är ägnadt att väcka förvåning. Motsvarande utländska böcker
är man van att se i en dräkt, som någorlunda svarar mot deras
konstnärliga innehåll, men »Hus och hem» har inte ens fått ett
omslag, som nämnvärdt skiljer den från en vanlig 1-kronas roman. Det
är synd — dock mera om förlaget än om författaren.
Populär Den af professor C. V. Hartman utgifna serien Populära
etnologi, etnologiska skrifter (Cederquists Grafiska Aktiebolag i
kommission), af hvilken ett häfte — fru Ida Trotzigs arbete om
den japanska teceremonien, Gha-no-yu, — blef synligt i
bokhandeln redan i våras, har nu fortskridit därhän, att tre nya delar
(häftena l, 3 och 4—6) af olika omfattning föreligga färdiga. Bland
seriens medarbetare möter man talrika namn af den allra bästa klang,
och de utlofvade bidragen synas blifva mycket intressanta.
Hvad som redan utgifvits, är för öfrigt äfvenledes ägnadt att inge
de bästa förhoppningar om företagets framtid. Det första häftet är
ägnadt åt Hjalmar Stolpe — en lika naturlig som sympatisk hyllning
åt minnet af den komparativa etnografiens förste målsman i vårt
land — och upptager hans nära nog klassiska, ursprungligen i
tidskriften Ymer publicerade studier öfver utvecklingsföreteelserna inom
naturfolkens ornamentik, hvartill professor Gustaf Retzius fogat en
kortare biografi öfver författaren. I visst hänseende är Stolpes
arbete måhända knappast lämpadt att inleda en serie populära
etnologiska skrifter, ty säkerligen torde det kosta en på området
obevandrad lekman en ej ringa möda att följa hans skarpsinniga och i
detalj gående analyser af motivutvecklingen inom de primitiva folkens
konstproduktion.
I mindre strängt facklig form, men dock utan att förfalla till den
popularisering, som i själfva verket är liktydig med förytligande och
förflackning, framträda de öfriga hittills i serien offentliggjorda
arbetena. Genom sin saklighet synnerligen intressant och värdefull är fru
Trotzigs skildring af den japanska téceremonien, grundad på en
under långvarig vistelse i Japan vunnen insikt. Skildringen skulle
emellertid i ej obetydlig grad vunnit i intresse, om författarinnan
äfven tillfogat en framställning af den etiska och religiösa åskådning,
som är ceremonielets bakgrund och förlänar symbolisk karaktär åt
dess detaljer. Visserligen utmärker sig denna hvarken genom
djupsinne eller originalitet — på religionens och filosofiens områden ha
japanerna som bekant aldrig ens tillnärmelsevis lyckats höja sig till
samma nivå som vare sig inder eller kineser — men i trots af detta
skulle skildringen härigenom hafva fått en starkare relief, och det
kuriositetsintryck, som den i sin nuvarande form torde komma att
efterlämna hos mer än en läsare, hade därigenom minskats i styrka.
Gaston Backmans efter främmande källor sammanställda arbete
Människans förhistoria omfattar i sin hittills utkomna första del
den äldsta delen af stenåldern, det vill säga de kulturepoker, som
förut under de senaste decennierna företrädesvis genom belgiska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
