Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Vår försvarsfråga med hänsyn särskildt till värnpliktsutbildningen vid infanteriet. Af Hugo Jungstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 HUGO JUNGSTEDT
Åtskilliga förhållanden, på hvilka här icke närmare kan ingås,
göra det ingalunda osannolikt att en eventuell fiende väljer
nämnda årstid för att anfalla oss. Vår egen krigshistoria är i
detta afseende ganska belysande. Äro våra trupper då icke
förtrogna med skidans användande såsom transportmedel under
marsch och strid, veta de icke huru den snötäckta marken
lämpligen bör begagnas vare sig vid anfall eller försvar, vid
spaning eller bevakning, kunna de icke efter slutad marsch eller
strid anordna en bivack i snö — något som vanligen måste
ske i mörkret — och där »bona om sig» till skydd ^mot kölden,
samt kan ej sjukvårds- och förplägnadspersonalen öfvervinna
alla de stora svårigheter som operationer i vägfattiga, glest
bebyggda trakter — ty den sannolika krigsskådeplatsen, öfre
Norrland, äger denna karaktär — vintertiden medför, då är arméns
öde och därmed, i händelse af ett hufvudanfall, äfven hela
landets snart besegladt. Men allt detta kunna icke de
värnpliktiga vid infanteriet och likställda truppslag — d. v. s. härens
hufvuddel — under nuvarande förhållanden, ty de hafva
endast undergått utbildning under sommaren och hösten. Skulle,
såsom ju varit ifrågasatt, rekrytutbildningen börja under
vintern, t. ex. den l februari, är den enskilda utbildningen icke
afslutad förrän vintern är förbi, hvadan de värnpliktiga icke
kunna deltaga i truppförbandens vinteröfningar. Erfarenheterna
från sådana öfningar med Stockholms garnison hafva ådagalagt
detta. Sker åter inryckningen tidigare, t. ex. den l november,
blir den alltför knappa utbildningstiden för infanteriets
värnpliktiga ändå otillräckligare, ty senhösten och vintern äro icke
lämpliga årstider för förläggande dit af hela rekrytutbildningen.
Dagarna äro för korta, marken för blöt, väderleken under
senhösten regnig och dimmig, hvilket särskildt inverkar ytterst
menligt på skjututbildningen, o. s. v.
Enda sättet att i behörig grad tillgodose fordran på både
vinter- och sommarutbildning är att förlänga de värnpliktigas första
tjänstetid, så att densamma kommer att omfatta en tid af minst
8 månader med inryckning exempelvis den l november (eller
något tidigare) och utryckning omkring den l juli.
Med en så lång första tjänstetid skulle ock — enligt hvad
erfarenheten från volontärrekrytskolorna ådagalagt — såväl den
enskilda utbildningen som truppförbandens utbildning, i den
mån detta är möjligt under en rekrytskola, varda behörigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
