Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Vår försvarsfråga med hänsyn särskildt till värnpliktsutbildningen vid infanteriet. Af Hugo Jungstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR FÖRSVARSFRÅGA 165
synen till befälets utbildning m. fl. Men denna uppsats afser
icke att närmare ingå på dessa förhållanden, som för öfrigt äro
utförligt afhandlade i den äldre och nyare försvarslitteraturen>
bl. a. i de nyligen utgifna mycket läsvärda arbetena af
generalmajor Nordensvan och »Keith».
Hela vår försvarsfråga har nu åter i och för en allsidig
utredning hänskjutits till en större kommitté eller »utredning» af
sakkunniga. Denna företer dock i olikhet mot sina många
föregångare den egenheten, att dess samtliga ledamöter äro civila
personer, hvilka väl svårligen, såsom icke varande fackmän,
kunna besitta de insikter och den erfarenhet, som, enligt hvad
förut anförts, synas erforderliga för utarbetandet af ett tidsenligt
härordningsförslag, ens om de erhålla några verkligt sakkunniga
biträden. Däremot torde ledamöternas hela borgerliga
verksamhet göra dem desto mera ägnade att tillgodose jordbrukets och
de öfriga »fredliga värfvens» samt de värnpliktigas egna
intressen.
Man kommer, då man reflekterar öfver kommitténs
sammansättning, ovillkorligen att tänka på deri framstående franske
divisionsgeneralen Gougeards ord till Gambetta — vid en tidpunkt,
då en af den franska republikens härar kämpade sin hopplösa
kamp mot inkräktarna — hvilka återfinnas såsom motto till
denna uppsats.
Helt visst måste man taga behörig hänsyn till de borgerliga
näringarnas kraf, och detta ingår ju också som en viktig del
af hvarje härordningsförslag. Men hufvudsaken är dock, såsom
förut antydts, att få till stånd en härordning, som kan
uppställa en verkligt slagfärdig armé och icke ett slags milishär,
där hvarken befäl eller trupp — om än med bästa vilja — kan
vara i besittning af den tillförsikt, som utgör en nödvändig
förutsättning för framgång i afgörandets stund, ty en dylik här har
— vi upprepa det — inga utsikter att besegra en fullständigt
utbildad värnpliktsarmé, äfven om denna senare skulle vara den
förra underlägsen i numerär.
Vore det icke skäl att vi, medan tid ännu är, skaffade våra
trupper fullständig krigsutbildning? Då kriget står för dörren,
är detta för sent!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
