Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Birkas mark. Af Gunnar Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
GUNNAR HALLSTRÖM
De dödas hage — »Hemlandet».
ofta utan att man fått veta något förrän långt efteråt — såsom
då ett graffält på Ekerö i Mälaren för några år sedan alldeles
bortodlades.
Man måste rm varmt hoppas, att nationen skall — med ökad
folkbildning och stegradt intresse för våra egna kulturfrågor —
vara mogen att skapa sig en kraftigare lagstiftning om
forn-minnens skydd och äfven på annat sätt sörja för deras helgd.
Det är nu hög tid.
Ett inköp af det nu föreslagna Björköområdet blir ett uttryck
för denna nya anda, som arbetar sig fram. Det gynnsamma
ögonblicket, som kanske aldrig mer återkommer, är nu inne,
och eftervärlden skall icke förlåta oss, om vi nu ej göra, hvad
göras bör för att helga åt minnet —- och kärleksfullt vårda —
den mark, som burit vår första stad och Mälardrottningens moder.
Denna ö väckte tidigt häfdatecknarnas uppmärksamhet och
den är med från början i vår fornforskning.
De första skriftliga uppgifterna äro från Adam af Bremen
och Rimbertus, som var Ansgarii samtida och efterträdare på
biskopsstolen i Hamburg; och fornlämningarna nämnas redan
af Olaus Petri i hans Svenska Krönika. En hel rad af forskare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
