Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Torparklassens bevarande. Af Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORPARKLASSKNS BEVARANDE 199
hvilkas innehafvare brukat delvis använda l egd arbetskraft för
att utgöra dagsverkena. En eftergift åter från jordägarens sida
kunde svårligen ske, utan att hela ändamålet med
upplåtelsen förfelades. Å andra sidan fingo de rättigheter till
skogsfång, som ofta varit tillerkända torparen, med hänsyn till skogens
stigande pris ett allt större värde för jordägaren, som i följd
däraf ofta blef mindre angelägen att behålla torparen. Vidare
har, i samma mån som det patriarkaliska förhållandet till
jordägaren af sig själft upplöstes, torparnas ställning jämväl på den
grund blifvit allt osäkrare. Torparnas sociala ställning har
slutligen på grund af kontrasten mot stadslifvets förmåner samt i
och genom uppkomsten af en fri lönarbetarklass med, efter
hvad ofta visar sig, utpräglad ringaktning för torparens
enformiga och stationära villkor, ganska afsevärdt förändrats. Kort
sagdt, de förhållanden, som en gång utgjort de speciella
förutsättningarna för torparinstitutionen, hafva i sådan grad
förvandlats, att man nu står inför valet att se torparklassen försvinna
eller att bereda den en bättre och mera tryggad ställning.
Sedan emigrationsutredningens dåvarande sekreterare docenten
Nils Wohlin i en af utredningens bilagor behandlat ämnet,
särskildt på grundval af ett historiskt material, tillkallades inom
jordbruksdepartementet redan den 22 januari 1909 sakkunnige
för att biträda med utredning af frågan om orsakerna till
torpar-klassens tillbakagång samt vidtagande af åtgärder, som däraf
kunde föranledas. I ett den 6 sistlidne maj afgifvet »Betänkande
angående torparklassens tillbakagång» återfinnes resultatet af
denna torpkommissions utredning. Det är ett ansenligt
histo-riskt-statistiskt material, på hvilket utredningen grundats, samt
en omfångsrik och mångsidig bild af torparklassens uppkomst,
utveckling och lifsvillkor, som denna torpkommissions
betänkande innehåller, äfven om det statistiska materialet erbjudit
stora svårigheter och därför företer många svagheter.
För den af torpkommissionen föreslagna lagstiftningen hafva
fyra hufvudsyften varit bestämmande: att reglera jordägarens
skyldighet att tillhandahålla och underhålla byggnaderna, att
tillförsäkra torparen ersättning för vissa jordförbättringar, att
underlätta afsöndringar samt att bereda tillfälle för vissa
lägen-hetsinnehafvare att inlösa lägenheten.
Beträffande dagsverkstorp eller annan under hufvudgård
lydande lägenhet, där åbyggnaden ej tillhör arrendator!!, skall
14. Svensk Tidskrift 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
