Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Fattigdom och rikedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 271
att bereda sig och samhället ens normal kapitalränta på det nedlagda
kapitalet. Det är med verklig motvilja man här nödgas fästa
uppmärksamheten på hr Flodströms förnyade försummelse att omnämna
detta, efter det att hans för ungefär ett år sedan utgifna
aktiebolagsstatistik visade sig leda till ytterst betänkliga missuppfattningar just
på grund af att företags förlusterna uteslutits, men, såsom
utgifvaren då uppgaf, utan hans skuld. Detsamma som gäller om
»affärs-monopolen», gäller emellertid äfven om hr Flodströms
»arbetsmono-pol». Förf. kan ej vara i okunnighet om, att en del personer utan
förmåner i afseende på vare sig förmögenhet, relationer eller boklig
bildning ryckt upp till några af vårt näringslifs främsta och mest
inkomstgifvande ställningar. Det måste här alltså ha varit den
personliga dugligheten, som beredt dem deras karriär — eljest skulle
hvarje bruksbokhållare eller biträde ha hunnit lika långt. Den »erfarne
direktören» och den »bepröfvade verkmästaren» få väl då alltså
antagas ha haft vissa personliga, för folkhushållningen värdefulla
egenskaper, som deras mindre dugliga kolleger saknat. På samma sätt
skulle det kanske ej skada att tänka sig att en arbetare, som icke
är arbetslös, härför har att tacka ej slumpen utan sin större
duglighet, flit eller ordentlighet; och så blir äfven detta
»arbetsmono-pol» en ersättning för samhällsnyttigare personliga egenskaper.
Härmed skall absolut ej vara sagdt, att allt hvad förf. kallar
monopolvinster utgör ersättning för dylika folkhushållningen gagnande
egenskaper — långt därifrån. Men hans stora misstag består just i
att ej skilja på de vinster, som det är i samhällets intresse att
bibehålla och dem som samhället utan skada för sin produktiva kraft
kan afskaffa.
Hvarför hr Flodström med sina nu angifna förutsättningar har
något emot socialismen, förstår man ej riktigt, ty dess förmåga att
afskaffa rikedomen kan ej rimligtvis betviflas. Men då förf. kommer
till sina teoriers tillämpning, framträder ett visst medvetande om
behofvet af rikedomsskapande moment. Det säges t. ex., att
»rikedoms-och fattigdomsbildandets vägar icke i det samhällstillstånd vi känna
få rifvas upp, ty de äro framåtskridandets vägar».
En sådan frontförändring kan emellertid ej gå utan åtskilliga
motsägelser. Så kallar förf. nu den fria prisbildningen »i fullaste mening
demokratisk», efter att förut just i denna ha funnit hufvudorsaken till
»monopolen», och anmärker mot socialismen, att den skulle verka
»förlamande på företagsamheten», ehuru det ju just är
företagsamheten, som skapat det stora flertalet af hans s. k. monopol.
Hr Flodströrns egen lösning är en starkt progressiv inkomstskatt,
och han anmärker med rätta — såsom gjorts långt förut, äfven
här hemma — att man kan uppnå den önskvärda
inkomstfördelningen på denna väg lika väl som genom att staten öfvertager
produktionsmedlen. Mot hr Flodströms lösning såsom sådan är därför
intet att invända. Men motiveringen är ohållbar också här. Det
saknas nämligen just här ett särskiljande af de för produktionens
höjande nödvändiga och de för detta betydelselösa eller skadliga vinst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
