Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Vattenrättstvisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 DAGENS FRÅGOR
de små dimensionerna, medan de gröfre ersatts med järn, cement
och betong. På samma sätt torde det vara klokt att använda
de af våra vattenfall, som med ekonomisk fördel nu kunna utbyggas.
Att låta ett vattenfall ligga onyttja dt under ett 10-tal år i den
förhoppning att hästkraften då kan ge en tia mer per år, det tror jag.
är en ur nationalekonomisk synpunkt förkastlig politik.»
Rättstvisternas juridiska sida afhandlades aff. statsrådet H. von
Sydow, som klargjorde skillnaden mellan kronans rätt och det
allmännas rått, den senare framträdande exempelvis i
kungsådreinstitu-tet, som måste anses samhöra endast med kronans skyldighet att
bevaka de med de större vattendragens egenskap af trafikleder
förknippade intressena: farled, flottled, fiskeled samt »vattnets fria
lopp» till förebyggande af öfversvämningar etc. Som en mycket
belysande parallell framhöll talaren kronans skyldigheter beträffande de
s. k. skyddsskogsområdena; ingen kunde gärna föreställa sig att
kronan skulle medgifva skogsägarna att mot erläggande af
koncessions-afgift företaga afverkning inom dessa områden, v. Sydow betonade
vidare att det nationalekonomiska syftet med den af kronan nu
åberopade regalrätten, 1649 års bergsmansordning m. m., uttryckligen*
varit att underlätta t. ex. vattenfallens utnyttjande af enskilda till
fromma för statens skatteinkomster, d. v. s. att gynna företagsamheten,
hvilket ej låter sig förena med att numera rättsanspråk framställas
så snart företagsamheten är i färd med att utnyttja ett vattenfall.
Disponenten Å: Nobell, Hissmofors, yttrade sig om utvecklingen
af kronans anspråk å sagda vattenfall, som sedan 16 år utnyttjats
för träindustriella anläggningar, kraftöfverföring till Östersund m. m.,
och som tillkommit under medverkan af kronoombud. En naturlig,
och sund utveckling af det lifskraftiga samhället, länets största
industrianläggning, hade nu afstannat, planer på byggande af
pappersbruk måst nedläggas på obestämd tid o. s. v. Direktör A.
Grönwall, Ludvika, sade sig känna till 5 fall, där man varit betänkt på
eller bestämt sig för att bygga kraftcentraler och elektriska
smältverk för tillverkning af tackjärn, men där planerna tillsvidare
strandat på osäkerheten i vattenrättsförhållandena. »I Norge har dera
elektriska järnindustrien startat under stor lifaktighet. Där finnes ju
godt orn välbelägna och billigt monterbara vattenfall, och koks
erhålles bekvämt från England. Norges nu kända tillgång på god
järnmalm är visserligen ganska ringa, men den räcker dock så passr
att jag anser, att vi här i Sverige böra tänka på hvad som inom
detta område försiggår i Norge.»
Öfveringenjör A. Decker framhöll ångkraftteknikens utveckling som
ett viktigt skäl mot att lägga hinder för vattenkraftens snara
utnyttjande, där så var möjligt, och klargiorde med sifferexempel hurusom
vid utnyttjande af stora effektbelopp med relativt kort användningstid
under året (2,500 å 3,000 timmar, t. ex. för allmänna
kraftdistribu-tioner, för belysning m. m.) ångkraften ställde sig konkurrenskraftig,
medan däremot i fråga om de stora energimängderna, t. ex. för
elektrokemisk industri, arbetande året rundt (8,760 timmar), billig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
