Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Svensk allianspolitik? - Lärorik rysk samtidshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 DAGENS FRÅGOR
Tyskland. Att de nämnda åtgärderna oförmånligt modifierat Sveriges
och Norges militära läge borde i alla händelser vara klart äfven för
rätt optimistiska teckentydare.
Men år en allians med Tyskland den konsekvens, hvartill vi af
»enkel själf be varelsedrift» ovillkorligen måste drifvas? Professor
Fahlbeck har en känsla af den svenska allmänhetens motvilja mot
allianspolitik och tillskrifver den farhågor för att indragas i
»konflikter, dem man eljest stått utanför». Denna fara anser han dock väga
fjäderlätt mot risken att vid en i alla fall oundviklig konflikt »stå
ensam gentemot en stormakt». Motviljan beror emellertid äfven på
en annan känsla, nämligen farhåga för det beroende, hvarmed den*
ökade tryggheten skulle köpas. Själf antyder prof. Fahlbeck, att
alliansen måste åtföljas af (naturligtvis i Berlin bestämda) »förpliktelser
i afseende på försvaret», och detta blefve nog ej den enda formen
för beroendet. Så sammanväfd med den franska penningemarknaden
vår utrikesekonomiska ställning för närvarande är, så skulle ett
uppgående i trippelalliansen kanske äfven vålla kinkigare olägenheter
än den prof. Fahlbeck antyder med de sorglösa orden om
»ettobehag, med hvilket man får finna sig till rätta på ett eller annat sätt».
Det projekt han framkastat, brukar periodiskt framträda i den
utländska pressen för Hollands del, och de motargument, som där vid
dessa diskussioner pläga framkomma, äro vanligen likartade med de
här ofvan antydda. Den nya norsk-svenska försvarsunionen bjuder
på andra betänkligheter, tidigare i denna tidskrift berörda.
En annan sida af saken, som ej helt kan förbigås, är den
återverkan dessa planer på tysk-svensk allianspolitik kunna få på
arbetet att lyfta Sveriges försvar öfver partistriderna. Sammanblandas
dessa sträfvanden med vidtgående alliansprojekt, så riskera de att
möta än mer hårdbruten mark än de ha redan nu, och det kan
ifrågasättas, huruvida den växande hjärtligheten, oberoende af
partigränser, i våra relationer med det tyska frändefolket främjas eller
motverkas genom projekt sådana som det af professor Fahlbeck
framkastade.
Medan den revolutionära krisen i Ryssland befann
sig på sin höjdpunkt, utkommo äfven på svenska
rätt många skildringar af där rådande förhållanden. Sedermera har
denna litteratur visserligen i utlandet fortfarande flödat tämligen rikligt,
men däremot varit rätt torftigt representerad här hos oss. Några
hithörande arbeten, däraf ett alldeles nyligen utkommet, förtjäna
emellertid att påpekas för de intresserade, och intresse för hvad som
försiggår i vårt stora östra grannrike borde ju ej saknas hos någon vaken
svensk medborgare.
Relativt litet uppmärksammad vid sitt framträdande blef Sigurd
O. Paturssons på personliga upplefvelser byggda enkla och okonstlade
skildring af en färd Genom Ryssland under revolutionen
(Ekmans förlagsexpedition, l kr. 75 öre). Författaren, efter namnet att döma
en färöing, berättar om sina intryck af den ryske bondens lif och
Lärorik rysk
samtidshistoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
