Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Världsläget från tysk militärsynpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 279
För denne Treitschkes lärjunge ter sig pacifismen som en
nationernas »bleksot», som »utomordentligt farlig för folkhälsan»; den »måste
betecknas icke blott som dåraktig utan rentaf som omoralisk och
brännmärkas som människor ovärdig», ty den vill betaga dem
»rätten och möjligheten att för ideella ändamål sätta in sitt högsta
materiella goda, sitt fysiska lif». »Blott där krigets möjlighet är
gifven, bibehålles i nationernas karaktär den späqnkraft, ur hvilken
det sinnelag födes, som sätter folken i stånd att i full utveckling af
sina moraliska krafter fylla kulturens högsta uppgifter.» Han
försmår t. o. m. att mot fredsrörelsens öfverklass, skiljedomsidéns
förkämpar, mildra den ton, som eljest plägar reserveras åt den
omedelbara afväpningens enklare apostlar. »Ensidig, inskränkt, formell rätt
skulle sättas i stället för historiens afgöranden». Äfven den vinst,
som en stat kan uppnå genom skiljedom, har ej samma värde som
om den vunnits genom kamp. >Särskildt fördärfliga måste
skiljedomsfördrag blifva för ett uppåtsträfvande folk, som än ej nått sin
politiska och nationella höjdpunkt och är hän visadt till
maktutvid-ning för att kunna fylla sina kulturuppgifter.» Ty däri utmynnar
hans lära, att ett folk har ej blott »rätten till krig» utan också
»plikten till krig» (ej blott försvarskrig), då dess lifsintressen och
framtidsuppgifter det kräfva.
Bernhardis bok har sin betydelse ej blott i dessa allmänna
betraktelser, hvilka — äfven där deras manliga kärfhet understundom tar
formen af en något teutonisk »Urwiichsigkeit» — knappast lära
undvika att sätta spår i tysk uppfattning genom att åt mera elementära
känslostämningar dela med sig den betryggande förnimmelsen af
logiskt sammanhang och etiskt berättigande. Från sina
utgångspunkter företar han också en mycket ingående och högst aktuell
undersökning af Tysklands utrikespolitiska och militära ställning, särskildt
till sina mer eller mindre öppna motståndare England, Frankrike
och Ryssland.
Det gör ett närmast komiskt intryck att — till på köpet från
socialdemokratiskt håll — höra beskärmelserna öfver den Hedinska
brochyrens farliga inverkan på vårt förhållande till Ryssland, då man
här finner en tysk general helt kallblodigt såsom det främsta
krafvet på en sund tysk politik beteckna Frankrikes fullständiga
nedslående genom vapenmakt och i detalj uppkonstruera
begynnelseförloppet af det sjökrig med England, som han anser så godt som
oundvikligt.
Bland alla de många och viktiga punkterna i hans synnerligen
läsvärda utrikespolitiska och militärorganisatoriska framställning må här
blott, såsom särskildt af intresse för svenska läsare, påpekas det sätt,
hvarpå han talar om Tysklands smärre grannar. Ty äfven om hans
uttalanden i detta stycke i fredstid förefalla något paradoxala, kan man nog
förutsätta, att de all folkrätt till trots skola visa sig icke alltför
aflägsna från realiteterna, när det en gång kommer att gälla sådana.
Sverige intresserar honom särskildt såsom furnissör af järnmalm
åt den tyska industrin, då införseln från andra håll vid krigstillfälle
11) Svensk Tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
