Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor - Världsläget från tysk militärsynpunkt - Kulturkampens historia i katolsk framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 DAGENS FRÅGOR
blefve stoppad. Ur denna liksom ur andra synpunkter framhålles
gång på gång den synnerliga vikten af att vägen genom Öresund och
Bälten hålles öppen — bl. a. som utfallsport för tyska
offensivåtgärder mot en engelsk blockad — och kan detta ej betryggas på
diplomatisk väg, måste det ske på militärisk; i intet fall kan Tyskland
tåla, att en främmande makt sätter sig fast på de danska öarna.
Hvad Holland — som Bernhardi på ett ställe tycks vilja förlägga
inom Tysklands »naturliga gränser» — och det neutraliserade Belgien
beträffar, anser han för en själfklar sak, att Frankrike och England
tänka begagna dem som operationsbas vid ett krig mot Tyskland.
Å andra sidan bör Tyskland just där — möjligen ock öfver Danmark
— söka etablera de handelsvägar, som Englands öfvermakt på
hafvet skall tvinga det att förlägga på land. Men som England
säkerligen ej funne sig däri, blefve dessa stater ställda i »valet mellan ett
sjökrig med England eller ett landtkrig med den tyske grannen»,
Ett angenämt val för en stat, som vill vara neutral, och för en stat.
hvars neutralitet är garanterad!
Hvad som behöfs för en mindre stat för att få sin neutralitet
respekterad, den frågan intresserar naturligtvis ej ur
stormaktssyn-pUnkt — den är vederbörande stats sak att på egen hand lösa.
Det är i allmänhet synnerligen lärorikt att se
personer och tilldragelser belysta från utgångspunkter;
som ligga helt och hållet utanför vår egen
intellektuella synvidd. Särskildt gäller detta, då dylika för det vanliga
uppfattningssättet främmande åsikter äga en vidtgående betydelse och spela in
som viktiga, ibland kanske till och med afgörande faktorer äfven i vår egen
tids händelseutveckling. Därför har det sitt stora intresse att följa den
rikhaltiga, så att säga konfessionellt vetenskapliga litteratur, som
särskildt under de senaste åren uppstått i Tyskland och som afser att ställa
den moderna tidens kultur och politik i en från strängt katolsk
synpunkt riktig dager. Man förbiser ofta den viktiga roll, som denna
litteratur spelar för utbildande af den allmänna opinionen inom stora
delar af det tyska riket. Ett arbete som exempelvis den produktive
österrikiske författaren Richard von Kraliks under loppet af några
månader i sju upplagor utgifna skrift »Die katolische
Literatur-be w eg ung der G e ge n wårt» (1909) kan emellertid till full evidens
upplysa hvarje läsare om den betydelse, som man äfven på ett från
de praktiska intressena så relativt fjärran liggande fält som det rent
skönlitterära tillmäter de konfessionella synpunkterna. Särdeles
belysande är striden om den utmärkte italienske författaren Antonio
Fogazzaros i modernistisk anda skrifna roman »II Santo», hvilken
trots allt ej lyckades undgå sitt öde utan sattes på Index i april
1906. Men vida starkare än inom skönlitteraturen framträder
katolicismens sträfvan efter att skapa en speciell tradition och en
egenartad uppfattning inom den historiska forskningen, där ju särskildt
det senast förflutna seklet lämnar ett rikt material till bearbetning.
Det nyaste bidraget till denna litteratur är Joh. B. Kisslings arbete
Kulturkampens
historia i katolsk
framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
