Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Svensk försvarsvilja och dess vedersakare. Af Herman Brulin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK FÖRSVARSVILJA OCH DESS VEDERSAKARE 295
ovissa resultat, från den obehagliga karaktären af ett anspråk
att lefva på kredit. Förtroendet kan nås — och man vill
gärna hoppas att så skall ske — men man har ställt sig så,
att det först måste förvärfvas.
Låt oss tänka oss, att sakkunskapen vid
försvarsutredningen ådagalägger — hvad som redan är ådagalagdt — att
ett effektivt och ekonomiskt ordnande af landtförsvaret bäst
kan vinnas genom ett ökande af de personliga bördorna till
ungefärligen ettårig värnplikt. Om den liberala regeringen har
kraft och mod att följa denna linje, då skola Sveriges
försvarsvänner förvisso ej vara njugga på förtroende. Och låt
oss vidare tänka oss, att sakkunskapen vid försvarsutredningen
fortfarande uppvisar, att fartyg af praktiskt taget F-typens
karaktär bäst motsvara vårt sjöförsvars behof, men att de
ekonomiska resurserna af beredningens majoritet anses
endast medgifva exempelvis 8-millioners-båtar. Vill då den
liberala regeringen bevisa sig vara den värdige mottagaren af
den största gåfva till staten, som någonsin på enskild väg
hopbragts i vårt land, då räknar den pansarbåtsinsamlingens
sexton eller flera millioner som ett rent plus för statskassan
och höjer med dem som mellangift åtminstone så många
fartyg till F-typens stridsvärde, som de skänkta medlen på så
sätt använda möjliggöra.
Det är emellertid knappast de redan förut öfvertygade
försvarsvännerna, som det liberala partiet har i tankarna, då
det som sitt program proklamerar ett försvar uppburet af
folkets förtroende. Att detta program kan fattas och brukas
på minst sagdt egendomligt sätt, därom bar fjolåret tillräckligt
vittnesbörd, men den sidan af saken behöfver i detta
sammanhang icke vidare beröras. Det finns en vackrare sida, som
utan ringaste tvifvel uppriktigt och allvarligt besinnas af de
kretsar, som nu äga makten och ansvaret — kärnfullare än
alla årets praktiskt-politiska vältalare har prof. Otto v. Friesen
betonat den i sina ord till statsministern efter dennes bekanta
Uppsala-tal:
»Vi måste sörja för att den insikten står i ljusklar dag för hela folket, att
det att vara svensk för en svensk är en sak af oskattbart värde. Och därhän
komma vi icke, förrän vi gjort landet till ett kärt hem för möjligast många
medborgare, till ett hem där de ernå en tillräcklig — om ock med möda vunnen
— andlig och lekamlig bärgning och en rättmätig heder och trygghet efter
tilländalupen arbetsdag.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
