Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Teater och biograf. Af Tor Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 TOR HEDBERG
niens hufvudstad och hvad som där bjöds var under all kritik.
Biografer fanns det ju redan nästan öfverallt, men de voro få,
anspråkslösa och undangömda och tycktes icke alls drömma
orn att de skulle kunna upptaga den täflan med teatrarna, som
sedan så framgångsrikt inledts och fullföljts. Det är på de sista
två åren, som biografväsendet utbredt sig öfver hela Europa och
antagit dimensioner som förvåna, förtjusa eller förskräcka.
Utvecklingen i popularitet och yttre anspråksfullhet har gått vida
fortare än den tekniska fullkomningen, som ännu lämnar
åtskilligt öfrigt att önska. Äfven i de stora teaterstäderna, såsom
Paris, Berlin, Wien, förspörjes en växande oro öfver minskadt
teaterintresse, en allt starkare tillströmning till biograferna. Allt
större och dyrbarare biograflokaler byggas, och äfven
biljettpriserna börja täfla med teatrarnas; nya, kapitalstarka filmsbolag
bildas alltjämt, och de summor som nedläggas på tillskapandet
af filmsen äro häpnadsväckande. För en månads engagemang
hos ett filmsbolag erbjudes nu en någorlunda framstående scenisk
artist ett gage, som knappast öfverskrides af det en teater kan
erbjuda för ett helt år. Intet under då, att de som låta locka
sig förklara sin biografakrobatik, den må sedan vara rent
kroppslig eller en smula andlig, för en synnerligen intressant och
gifvande konstutöfning.
Alltnog, utan att vidare ingå på detaljer, kan man fastslå som
ett faktum, att teatern i den moderna biografen fått en
konkurrent, som hotar att bli vida farligare än cirkus och varieté,
eller de inom dess egna murar upptagna blandningsformerna
operett och revy. Den har nämligen gentemot teatern
förmånen af en ofantligt förenklad apparat, sedan filmsen väl en
gång är inspelad, och därmed följande mycket reducerade
driftkostnader. Omkostnaderna äro vidare fördelade på
filmsbola-get och biografägaren. Det förra fabricerar filmsdramatiken,
engagerar författare, regissörer och agerande och bekostar den
verkliga eller fingerade insceneringen. Men sedan den enda,
låt vara aldrig så kostsamma föreställningen är afspelad, gör
den på filmsen sin rond öfver hela världen och förräntar på
ett säkerligen ytterst lukrativt rätt det en gång nedlagda
kapitalet. Biografägaren åter behöfver blott hålla lokal, en till
iiumerären föga betydande betjäning, en dålig musik och föga
belysning. Därtill kommer den antagligen icke ruinerande
hyran för filmsen och — de stora, braskande annonserna, som på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
