- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1912 /
311

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Gymnastikundervisningens omorganisation. Af Seved Ribbing

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GYMNASTIKUNDERVISNINGENS OMORGANISATION 311

högre samhällsställning och betydligt bättre ekonomiska utsikter
än den andra, så har man ovedersägligen nedflyttat denna senare.

Det kan icke annat än förvåna, att kommitterade vilja så
skarpt skilja på frisk- och sjukgymnastik. De förklara sig anse
det ofördelaktigt om gymnastiklärare och lärarinnor sysselsätta
sig med sjukgymnastik. Jag anser däremot, att det varit en af
det Lingska undervisningssystemets stora förtjänster, att läraren
gjordes förtrolig med de sjukliga afvikelserna och med
hufvudgrunderna för deras behandling. Denna kunskap har säkerligen
icke varit utan inflytande, då det gällt att utveckla
friskgymnastikens rörelseförråd utan att förfalla till akrobatism eller andra
för en sund, harmonisk kroppsutveckling skadliga utväxter. Må
man härvid erinra sig, att ingen enda modern kulturnation
utvecklat ett gymnastiskt system, som i detta hänseende håller
profvet. Däremot var det en af den grekiska gymnastikens
förtjänster, att den ej uppfattade sina uppgifter så ensidigt, att den
förbisåg sjukliga fenomen, och att den likaledes ej försmådde
att utbilda rörelseterapeutiska principer och handgrepp af
bestående värde. Det tyckes mig, som om man här kunde hämta
lärdomar från en medicinsk parallell. Det är kändt, att
medicinen i statslifvet tenderar att uppdela sig i en mera hälsovårdande
(hygienisk) gren och en mera direkt sjukvårdande. Det har
därvid visat sig både lämpligt och nödvändigt att fordra, att
statens hälsovårdsämbetsmän icke blott skola hafva genomgått
samma medicinska studier, som de i sjukvården verksamme
läkarne, man har äfven måst fordra, att de först skola hafva
varit verksamma några år inom den sjukbehandlande
läkarkonsten, innan de kunna få gå öfver till en rent hygienisk
äm-betsmannaställning. För att i denna uppgift kunna vara till
största nytta, behöfver man nödvändigt känna såväl
befolkningens lefnadsförhållanden och sjukdomsorsaker som äfven den
praktiska läkarverksamhetens resurser. En likhet mellan
lakar-världen och gymnasterna kan härvidlag ej förnekas. Låt vara
att de pedagogiska gymnasterna erhålla någon undervisning i
vissa delar af sjukdoms- och deformitetsläran, om de aldrig få
öfning i att utöfva rörelseterapeutiska metoder, löpa de fara
att förlora intresset och vakenheten för de rubbningar, hvilka
den fullständigt utbildade gymnasten efterspanar och upptäcker.

Ehuru det ej direkt framgår af kommittéutlåtandet, synes
man kunna hysa den förhoppningen, att en del elever efter in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1912/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free