Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Ekonomisk öfversikt. De ekonomiska stormakterna. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK ÖFVERSIKT 323
månad inom järnindustrien; men presidentvalkampanjen kommer
antagligen att verka mer än vanligt förvirrande på affärslifvet
under större delen af årets återstående del.
Hvad Tyskland beträffar, ha erfarenheterna från den politiska
oron i september 1911 varit af stort intresse för oss, nämligen
dels som bevis på Tysklands beroende af utländskt kapital, dels
som påminnelse om risken af kort och ofonderad utländsk kredit i
politiskt osäkra tider. Det senare må denna gång lämnas åsido,
men däremot kan det vara skäl att understryka en — som det
förefaller — ej här hemma fullt uppskattad politisk verkan af
det förra. Jag tänker på det egendomliga förhållandet, att
världens två enda långifvarstater i större skala nu befinna sig
i den ena stormaktsgruppen och att makterna i den andra
stormaktsgruppen äro tämligen starkt kapitalbehöfvande. Det är ej
gärna möjligt annat än att detta måste vara en ganska betydlig
»handicap» för den senare gruppen i händelse af ett europeiskt
krig — kanske den allvarligaste svårighet Tyskland vid ett
sådant tillfälle får att kämpa med. Tydligen bör emellertid då
ett likaledes kapitalbehöfvande land som Sverige betänka sig,
innan det binder sina händer.
Härmed har likväl intet svar lämnats på frågan om den
ekonomiska hegemonien i världen. Ett sådant svar kan
emellertid ej ges annat än som en profetia, ty att en sådan
hegemoni ej nu existerar är tämligen gifvet. Det har redan antydts,
att den ej heller har stora utsikter att komma till stånd,
åtminstone i den utsträckning, som England en gång haft den.
Det ligger emellertid mycket i den uppfattning af de tre
länderna, som kommer till uttryck i ett hos oss alltför litet
stude-radt arbete, mera fritt från nationella fördomar än något annat
mig bekant på området, nämligen dr Arthur Shadwells
ovanligt medryckande bok »Industrial Efficiency» (l:a uppl. 1905,
ny uppl. 1909, London, Longmans, 6 sh.). Tyskland har på
honom gjort ett mycket starkt intryck, särskildt i betraktande
af hur pass liten del rent yttre fördelar där ha i resultaten, och
han anser Tyskland i längden som en långt farligare
konkurrent än Förenta staterna, ty amerikanarna sakna stadga och äro
dessutom — hvad värre är — »alltför gröna i barken, alltför
torra i märgen». Sina landsmän, engelsmännen, hoppas han
motgången skall rycka upp, och ingen kan önska annat.
Eli F. Heckscher.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
