Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Fackföreningsrörelsens organisationsformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 325
myndighet i sekretariatets hand — ungefär såsom förhållandena
f. n. gestalta sig i Danmark — det andra uppbars hufvudsakligen
af representanter för de stora järn- och metall- sarnt
träarbetarförbun-den och ville efter tyskt mönster lägga ledningen hos fackförbunden
samt reducera sekretariatet till en rapport-, agitations- och
statistikbyrå. Majoriteten inom kommittén (elfva ledamöter) har förkastat
båda förslagen och vill så godt som inga förändringar i den
nuvarande ordningen. I minoriteten befinner sig upphofsmannen till det
senaste förslaget, Träarbetarförbundets förtroendeman, Gottfrid
Björklund, som med sig förenat tre andra ledamöter i en reservation till
förmån för sin gamla ståndpunkt. Denna motiveras bl. a. därmed
att fackföreningsrörelsen i Sverige f. n. saknar för en framgångsrik
fackföreningspolitik nödvändiga statistiska uppgifter — ett
erkännande af att denna mera än hittills varit fallet bör ledas efter
ekonomiska grunder — och att denna gren af verksamheten ej kan
skötas tillfredsställande af sekretariatet, om detta icke befrias från
sina nuvarande uppgifter; att det nuvarande systemet verkar
förslappande på de enskilda fackförbundens ansvarskänsla — då de ju
erhålla understöd från Landsorganisationen och sålunda ej behöfva lita
helt på egna resurser — samt att de internationella förbindelserna,
hvilka ej såsom de nationella kunna afskäras genom lockout,
framför allt böra utvecklas. Meningsskiljaktigheterna i denna fråga mellan
de båda grupperna tyckas att döma af insändare i Soc. Dem. ha ledt
till ganska skarpa personliga brytningar.
Hvad den andra frågan beträffar, har den gällt, huruvida
fackförbunden borde afgränsas efter yrken, så att t. ex. alla måleriarbetare
skulle sammanföras i ett förbund, alla järn- och metallarbetare i ett
o. s. v., oafsedt den industri de arbeta uti, eller tvärtom efter
industrier, oafsedt de däri sysselsatta arbetarnas yrken. Här har hela
kommittén enats om ett principuttalande till förmån för den senare
organisationsformen, som ju mera motsvarar arbetsgifvarnas och bl. a.
torde kunna underlätta formerna vid uppgörande af kollektivaftal.
För en dylik omläggning har den äfven uppgjort en detaljerad plan,
som skall utgöra ett »frivilligt rättesnöre». Öfvergången skall emellertid
»ske endast successivt» och »må i största utsträckning få bestämmas
och ledas af rådande utveckling». Detta och liknande uttalanden ge
vid handen, att man i själfva verket ej heller här tänker sig någon
faktisk förändring i de nuvarande organisationsformerna, som vuxit
fram utan någon bestämd plan och som bygga på
yrkesförbunds-principen eller industriförbundsprincipen eller en blandning af båda,
allt efter som det fallit sig. Den teoretiska enigheten om »successiv
öfvergång fram emot industriförbund» — för att använda en
omtyckt socialdemokratisk kompromissfras — vanns f. ö. redan vid den
ofvannämnda kongressen. Också i denna punkt har det praktiska
resultatet af utredningsarbetet sålunda blifvit lika med noll.
Den viktigaste organisations- eller om man så vill
författningsfrågan inom fackföreningsrörelsen: problemet hur med den faktiskt
förefintliga uppfattningen af den direkta demokratien såsom ett kate-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
