Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Tre valreformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 DAGENS FRÅGOR
ej måtte ha missräknat sig på särskildt arbetarmassornas
benägenhet för en lugn samhällsutveckling. Den italienska
analfabetrösträtten ter sig för öfrigt som en statsrättslig nyhet i den delen,
att läs- och skrifkunnigheten i Italien lokalt är så ojämnt spridd,
att flera tiotal valkretsar lära komma att förete en valmansmajoritet
af analfabeter, ett faktum, som onekligen borde ge äfven radikala
doktrinärer anledning till eftertanke.
Den franska rösträttsreformen, hvars hufvuddrag äro införande af
stora valkretsar med listval och proportionellt valsätt, har till
hufvudsyfte att söka frigöra Frankrike från »klockstapelpolitikens & och
»de stagnerande träskens» landsplåga, d. v. s. från de enskilda
intressenas och de lokala kotteriernas oblyga kraf på att genom
bygdens deputerad tillskansa sig fördelar på det allmännas bekostnad.
Om detta goda syfte kan vinnas på den nu rekommenderade vägen
återstår att se, men ett förefaller åtminstone säkert, nämligen att
antagandet af Poincarés rösträttsförslag skulle betyda dödsringningen
öfver den i herrar Emile Gombes och Camille Pelletan
förkroppsligade »frimurarradikalismens» öfvervälde i nutida fransk politik.
»Det ser ut som bara regula de tri, men det gäller Frankrikes
framtid», skref nyligen en fransk politiker med tanken härpå. Man
frågar sig osäkert, hvad som skall komma i stallet, men missnöjet med
hvad som varit är så allmänt och djupt, att proportionalismen,
»R. P.», blifvit ett samlande slagord för eljest diametralt motsatta
partiåskådningar, högern och socialisterna i faktisk, om ock sällan
från det senare hållet öppet vidgången samverkan. Radikalernas
försök att rädda sig med en konstig »proportionalism», som skulle
gifva dem majoritetssystemets alla fördelar i de departement, där de
voro i majoritet, men samtidigt tillgodose de stackars förtryckta
minoriteternas rätt på de orter, där de radikala partigrupperna själfva
voro i minoritet, misslyckades jämmerligen. Motståndet söker sig
emellertid andra vägar, och krokben torde vara att vänta, så länge
minsta möjlighet förefinnes att förhindra eller åtminstone förfuska
dessa af sina anhängare med så öfversvallande stora förväntningar
motsedda reformer.
Om ministären Asquiths rösträttsförslag kan man ännu fatta sig
kort, då — som nämnts — utsikterna för dess detaljbehandling
under innevarande session äro högst problematiska. Dess bärande
grundtanke har alla partiers gillande: den går nämligen ut på att
förenkla de nu hopplöst tilltrasslade rösträttsbestämmelserna med deras
tjugutal olika rösträttsgrunder. I regel skulle alla myndiga män
med fast bostad och verksamhet inom valkretsen sedan ett halft år
tillbaka enligt förslaget erhålla rösträtt. Därjämte skulle
universiteten mista sin specialrepresentation och allt röstande i mer än en
valkrets af samma person för framtiden omöjliggöras.
Unionist-oppositionen går i princip med på rösträttsförenklingen och
afskaf-fandet af »plural voting», men fordrar som oeftergifligt villkor en
därmed samtidig ny valkretsindelning. Orn man säger »en man, en
en röst», måste man — framhålles af oppositionen — också vara beredd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
