Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Litteratur - Rec. af Tegnér, Valda bref, utg. af O. Sylwan. Af O. Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 387
fullt och intresseväckande, nämligen det urval ur Tegnérs
korrespondens, som professor Otto Sylwan för någon tid sedan utgifvit.
Tegnér är icke alldeles obekant för det svenska folket. Man läser
Frithiofs Saga i fjärde klassen, fortsätter så småningom på ett högre
stadium med Axel och slutar till sist, om det vill sig väl, med att
få en redogörelse för innehållet i något af hans stora tal som
kriaämne strax före studentexamen. Men i och med dessa pröfningar
är också allan rättfärdighet uppfylld, och förmodligen äro de ganska
lätt räknade, som efter skoltidens slut bevara något annat af Tegnér
i minnet än reminiscenser från ledsamma lektionstimmar. Hvarje
eventuellt försök att återupplifva bekantskapen kväfves i sin linda af
dessa bedröfliga hågkomster. Och det må erkännas, att den som i
sin barndom användt t. ex. »Frithiofs frestelse» såsom material för
satslösning kan ha svårt nog att vid mognare ålder lära sig inse,
hvilket oförlikneligt mästerverk nämnda dikt i själfva verket är.
Emellertid måste det med styrka framhållas, att äfven skolminnena, hur
oangenäma de än må vara, äro alldeles otillräckliga som ursäkt, då
det är fråga om att förklara det bristande intresset såväl för Tegnér
som för vår äldre litteratur i allmänhet.
I nu föreliggande fall äga argument af detta slag dessutom mindre
beviskraft än någonsin, då Tegnérs bref alldeles icke eller åtminstone
endast i undantagsfall användas på skolstadiet. Professor Sylwans
publikation kan därför verka med nyhetens behag på den allra största
delen af vår allmänhet. Men den som vågade hoppas på, att
utgifvaren skulle kunna i någon mån upplifva det för närvarande så
matta Tegnérintresset, vore säkerligen alldeles för stor optimist; den
tid, som finnes öfrig för litterära intressen i våra dagar, tages oftast
i anspråk af författare, hvilka förstå att väcka intresse genom helt
andra medel än dem som våra klassici använde.
Och dock linnes det i hela vår bref- och memoarlitteratur intet,
som går upp mot de Tegnérska brefven. Bortsedt från allt det
intresse, som knyter sig till deras skildringar från samtidens litterära
och sällskapliga lif, innehålla de en sådan rikedom af snillrika tankar,
fma omdömen och spirituella iakttagelser, att man läser dem om och
om igen utan att tröttna. Kanske erfar man aldrig mera starkt än
vid studiet af dessa bref, att den man ur hvars penna de flutit är
och förblir det rikaste och mest lysande snille, som vårt land har
att uppvisa inom diktningens område. Och all den intellektuella
rikedom, som strömmar oss till mötes ur dessa bref, framträder i en
form af så enastående fulländning, att den knappast uppnås ens af
världslitteraturens största namn. Tegnérs kvickhet är något alldeles
egenartadt. Den är genom sin fria och obundna liffullhet öfverlägsen
allt hvad man under Hotel de Rambouillets glansdagar betecknade
som spirituellt; dess djupa innehåll höjer den öfver 1700-tals f
råns-männens glada och eleganta men ofta ytliga badinage; med den
konstlade, numera hufvudsakligen ur kuriositetssynpunkt intressanta form
af kvickhet, som romantiken dyrkade och hvilken träder oss till möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
