Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Terminshandel och terminssvindel - Den rysk-finska likställighetslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 DAGENS FRÅGOR
vara erkänd, att den fastmera energiskt bestrides från de mest
kompetenta håll (se härom t. ex. en uppsats i Ekonomisk Tidskrift
för 1904).
Hvad lagstiftningen i sådant hänseende kan göra, är alltså
förmodligen ganska litet, och man sätter lätt dess auktoritet på spel genom
att skapa lagar som förblifva en död bokstaf. Men äfven om allt
detta vore annorlunda, skulle man ha starka skäl att ställa sig
tveksam till det slags socialpolitik, som af en obestridligen »tillbörlig
vrede» läte förleda sig att ta i ett alldeles extra starkt skydd offer
af sådant slag, som infångats i herrarne Cordosas och gelikars nät.
Med hvilken rätt yrkar man på domstolarnas och lagstiftningens
bistånd till skydd för fullvuxna personer, som med vett och vilja inlåtit
sig i »affärer» af så osmaklig och onödig art? Då en svensk
små-handlande går in på att sälja 100-tals balar bomull å Chicagos börs
eller en löjtnant köper lika många fat ister att öfvertaga om tre
månader å samma börs eller annorstädes — hvad är då motivet till ett
så egendomligt beteende annat än dessa personers uppenbara
åstundan att i en handvändning bli rika utan att till gengäld prestera något
arbete eller något annat af värde för samhället? Förtjänar verkligen
den, som på ett dylikt hufvudlöst tilltag ruinerat sig själf, och kanske
andra med, icke blott medlidande och öfverseende — hvilka aldrig
förmenas honom — utan till och med särskilda skyddsåtgärder,
genom hvilka staten från hans hufvud afvärjer de ekonomiska följderna
af hans oförsvarliga lättsinne?
»I denna värld af släta knoddar, som le och buga för en slant»
bör man, som skalden inskärpt, tala »hälsosamt och sant» — men
det är knappast »hälsosamt» att försvaga ansvarskänslan hos
spekulanterna genom att frikalla dem från deras åtagna skyldigheter, och
det torde till sist icke ens vara »sant», att man i något land på den
vägen uppnått att nedkalla den tillbörliga vreden öfver dem, som
ärligen förtjänat den.
Den nya »rikslagstiftningen» i Finland har som
första frukt alstrat den s. k. likställighetslagen,
d. v. s. det utan landtdagens i grundlag stadgade medverkan
tillkomna lagbudet om likställighet i fråga om medborgerliga rättigheter
i Finland mellan landets egna medborgare och tsarens undersåtar
inom kejsardömet. Likställighetslagen ingriper på en mängd
områden af Finlands medborgerliga lif. Den ger ryssar rätt till handel
i Finland efter enkel anmälan, i stället för att gällande näringslag
kräfver tillstånd af länsguvernören och borgens ställande för skatts
erläggande under viss tid framåt. Denna punkt, i fråga om hvilken
de första konflikterna uppstått, är emellertid i och för sig ingalunda
den viktigaste. Betydelsefullare från politisk synpunkt är, att
hädanefter ryssar »lagligen» kunna utnämnas att bekläda så godt som alla
landets ämbeten och att de skola äga politisk och kommunal
rösträtt på samma villkor som finska medborgare. Indirekt ingriper
lagen ytterligare synnerligen kännbart genom sin emot gammal finsk,
Den rysk-finska
likställighetslagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
