Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor - Den rysk-finska likställighetslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 DAGENS FRÅGOR
passiva medverkan till det minsta möjliga och åberopade mot den
behandling han fick undergå sitt finska medborgarskap och den ryska
domstolens karaktär af olaga forum. Förfarandet torde bli ett slags
paradigm, en förebild för hundratals andra under de kommande
veckorna och månaderna. Det har också ej blott väckt
uppmärksamhet som dagssensation, utan äfven i den finska pressen
framkallat en principiell diskussion orn alternativet »motstånd eller
underkastelse» inför den situation likställighetslagens begynnande
tillämpning framkallat.
Här bör i förbigående framhållas att re el It sedt missförhållanden
rörande ryssars medborgarrätt i Finland förefunnits, hvilka borde
aflägsnas. Måhända har man på finskt håll beklagligt sölat med att
z laga ordning söka undanröja dessa bristfälligheter, medan detta
ännu kunde ske, men vid den nya rikslagstiftningsordningens
utfärdande mötte knappast längre några hinder för att med
landtdagens medverkan åt ryssar i Finland bereda det mått af
medborgerliga rättigheter, som för dem hade praktiskt värde. Striden gäller
sålunda ej realfrågan, utan formen, men i denna formtvist ligger
innesluten hela den djupgående konflikten mellan finsk lagåskådning
och för tillfället rådande rysk riksuppfattning.
Åtalens och rättegångarnas närmaste följder äro lätta att förutsäga.
De tredskande magistratsmedlemmarna kunna af rysk domstol
ådömas böter, suspension, afsättning, fängelsestraff. Detsamma gäller
t. ex. kommunalordförande, som ej upptager ryssars röster vid
kommunalstämma samt en mängd andra ämbetsmän. När man i
straffskalan hunnit till afsättning, erbjuder likställighetslagen tillfälle att på
de aflägsnades platser insätta ryssar, om ej blindt lydiga redskap af
finsk nationalitet kunna anskaffas. Huru bör inför dessa utsikter en
samvetsgrann och fosterlandsälskande finsk ämbetsman bete sig?
Dr Nevanlinna, redaktör för det gammalfinska hufvudorganet U u si
Suometar, har däri lämnat ett sväfvande svar, erkännande, att
meningarna äro delade inom hans eget parti i detta ämne. Vanliga
medborgare, skrifver han, böra fasthålla vid landets rätta lagar, men
för ämbetsmännen kan ingen allmän regel uppställas. De måste
beräkna att följderna af deras lagtrohet kunna bli fördärfliga för
landet, nämligen deras platsers besättande med ryssar öfver lag. Sedan
blir det svårare att återställa normala lagliga förhållanden, än orn
ämbetsposterna genom eftergifvenhet bevaras i finska händer. Dock
tyckes dr Nevanlinna anse, att Viborgs magistrat handlat riktigt.
Slutsumman af hans artikel blir, att man bör vara försiktig med råd
och låta tjänstemännen själfva efter sin uppfattning af statsnyttan i
hvarje fall bestämma sin hållning. Häremot invändes i den
konstitutionella pressen, att man absolut ej kan uppställa en etik för
vanliga »fria medborgare» oeh en annan för landets ämbetsmän.
Hvad som är orätt för den ene, kan ej vara rätt för den andre. I
praktiken skulle för öfrigt lycksökande finska karriärister visa sig
svårare att bli kvitt igen än en rysk tjänstemannakår utan ens
hjälp-lig praktisk kompetens. Den nya regimen skulle också svårligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
