Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sociala reformer. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALA REFORMER
Efter slutet af en diskussion för några år sedan på Folkets
Hus i Stockholm om »Socialismens grundvalar»
framträdde vid ett-tiden på natten en obekant medelålders
arbetare med ett yttrande, som hos den utmattade församlingen
framkallade en förvirring, hvilken omedelbart fortplantade
sig till talaren själf. Såvidt undertecknad kunde uppfatta
inläggets mening, var den emellertid särdeles tänkvärd. Emot
anspråken på upplysning om den socialistiska framtidsstaten
uppträdde den okände nämligen helt enkelt med begäran att
få besked om den zc/ce-socialistiska framtidsstaten.
Nu är det ju en enkel sak att visa meningslösheten i alla
försök att skrifva utvecklingen lagar eller, som Bismarck sade,
att »gå Vår Herre i handtverket». Konstruktioner af
framtidsutvecklingen få alltid något obeskrifligt Chronschougsaktigt
öfver sig, de ge ett starkt medvetande af att den mänskliga
pygmén försökt sig på att mästra någonting som är långt
öfver hans föreställningsförmåga. Något slutligt mål för
samhällsutvecklingen kan icke uppställas. Men detta får icke blifva
någon ursäkt för ett politiskt arbete, som öfver hufvud taget icke
vet hvart det vill komma; och man kan i likhet med den
ifrågavarande arbetaren ha särdeles berättigade anspråk på
förklaring från politiskt handlande och tänkande personer,
hvart deras verksamhet syftar samt på att deras åtgärder och
uttalanden skola utgå från genomtänkta principer.
Ett sådant ärligt genomtänkande af den nutida politikens
syften göres oss i hög grad behof för närvarande, och det
på politikens alla områden, men kanske framför allt på det
område, som brukar kallas det sociala. Och ett sådant
tankearbete behöfves ej blott för några utan för alla partier, eller
rättare sagdt för alla människor oberoende af partiställning.
Det borde ej glömmas på någondera sidan, att 1800-talets två
största socialpolitiska verk, den engelska
arbetarskyddslagstift-as Svensk Tidskrift 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
