- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1912 /
413

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sociala reformer. Af Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOCIALA REFORMER 413

ligheterna afskures. Man kan alltså anse tillkomsten af
stora enskilda förmögenheter allt annat än lycklig och ändå
anse att folkets ekonomiska läge skulle försämras, om ingen
finge försöka skapa dem.

Det skall nu visst icke bestridas, att man har mycket svårt
att afgöra, i hvad mån en sådan privat förmögenhetsbildning
är nödvändig för en utveckling af nationalförmögenheten.
Dock står ett och annat ganska klart. Att man direkt
försämrar nationalafkastningen genom en absolut begränsning
af aktiebolagsvinsten, t. ex. till 5 %, bestrider nog ingen som
tänkt sig in i saken. Att sådana företag som Krupp och
Separator icke blott tillfört landet stora vinster utöfver ägarnas
vinst utan äfven nått sin fulländning på grund af det
nuvarande ekonomiska systemets tillvaro, förefaller också ganska
klart. Men det är å andra sidan också klart, att en hel del
spekulationsvinster, särskildt i tomter, icke tillfört samhället
någon vinst utan tvärtom ibland en direkt förlust.

Hur man under dessa förhållanden skall handla, är
principiellt sedt ej så svårt att säga, ehuru det praktiska utförandet
onekligen ibland är ofantligt svårt. Något kan man ibland
uppnå på den vanliga lagstiftningens väg, men det är
vanligen mycket litet, och ofta gör man mera skada än gagn på
den vägen. Det finaste verktyg staten har för detta ändamål
är ett annat, nämligen beskattningen. Sådana privata vinster,
som det ej är i samhällets intresse att låta uppstå, måste man
försöka beskatta så effektivt, att de antingen aldrig komma
till stånd eller också i största möjliga utsträckning flyta in
till det allmänna— de som ursprungligen fått vinsten blifva då
bildligt taladt endast svampar, som det allmänna först låter
fyllas och därefter kramar ut i sina kassor för att med
innehållet täcka folkets behof.

Beskattningen kan emellertid göra mera än så. Den kan
ej blott uppmuntra och afskräcka olika slag af förvärf med
hänsyn till deras samhällsnyttighet, såsom nu antydts; den
kan äfven i viss mån verka utjämnande på
inkomstfördelningen, genom skatteskalans progression. Här gäller det
endast att icke gå så högt, att man afskräcker skattebetalaren
från att förskaffa sig (och samhället) största möjliga inkomst;
och af detta skäl synes man mig böra ha starka betänkligheter
emot skatteprogressionen upp till låt oss säga 6,000 kronor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1912/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free