Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Sociala reformer. Af Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 SOCIALA REFORMER
mittens förslag har man antagligen att vänta striden härom
— om folket genom det tyska systemet skall själf tvingas att
bidraga till sin försörjning, eller om genom det nya engelska
systemet hela ålderdomspensionen skall bli en present, för
hvilken de försäkrade ej behöfva röra ett finger men i stället
utsättas för pauperisering genom att pensionen utgår med
allt större tillskott ju mindre inan förtjänar själf. Där står
mycket på spel.
Kan arbetarförsäkringsfrågan i hela sin vidd en gång bli
tillfredsställande ordnad — det förutsätter strängt taget också
en utjämning af den högst abnorma inkomstkurvan för
industriarbetarna, med största inkomsten i början af 20-årsåldern
— och osäkerheten i arbetarnas ställning därigenom försvinna,
så ha vi kommit en mycket lång väg emot ett bättre socialt
tillstånd. Något Eldorado blir det visserligen ej på det
sättet, och ej på något annat heller; det är blott tillverkare och
försäljare af social humbugsmedicin som lofva bot för alla
samhällets sjukdomar genom ett eller annat lika ofelbart som
enkelt medel. Oändligt mycket mera vore ju också att säga
om frågans tallösa moment och kanske framför allt orn
landsbygdens problem och egnahemsfrågan. Men i stället för ett
sådant hopplöst försök till en social encyklopedi må till sist
den frågan uppkastas: kan man vänta att samhället någonsin
skall kunna gifva folkets breda lager ett komfortabelt lif?
Ett exakt svar på frågan är ju omöjligt, redan därför att
komfort är ett ytterst växlande begrepp; mycket af hvad den
nutida arbetaren betraktar som oundgängligt för sin existens,
kunde en kejsare under medeltiden ej få för hvad pris som
helst, och framtidens människor komma säkerligen att få
behof tillfredsställda, som vi ej ens känna till. Men det kan
man med ganska stor säkerhet svara: så mycket skräp och
så många onyttiga eller skadliga nöjen som folket vill ha kan
det ganska säkert aldrig få. Ser man däremot på sådant som
ger lifvet värde, synes det finnas goda utsikter att alla delar
af folket som lärt sig att inse dessa värden kunna få tillgång
till dem. Böckernas demokratisering kommer säkert ej att
gå tillbaka; och om folket blott förstode att uppskatta goda
böcker, kunde sådana bli precis lika billiga som de nuvarande
25- och 10-öresböckerna. Äfven orn detta icke någonsin
kommer att ske, bereda biblioteken redan nu och säkerligen än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
