Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Social öfversikt. Af Gösta Bagge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442 SOCIAL ÖFVERSIKT
på det kraftigaste mot hvarje försök, som från ledningens sida
understundom under situationens tryck måste göras att häfda
en förnuftigare och mera förutseende politik. Båda de stora
arbetsinställelserna sedan föregående öfversikt, lockouterna inom
byggnadsverksamheten och bageriyrket, ha dragits ut på längden
och kanske t. o. m. väsentligen förorsakats af denna svaghet
inom vår fackföreningsrörelse. Det demokratiska bländverket
har här åstadkommit eller åtminstone i hög grad bidragit till
hundratusentals fullkomligt i onödan förlorade arbetsdagar utan
att förlusten uppvägts af motsvarande fördelar på någondera
sidan och allra minst för konsumenterna. Spörsmålet i hvad
mån fackföreningsrörelsen har förutsättningar att befria sig från
dylika tendenser är sålunda af största vikt ej blott för
arbetarna utan för hela samhället.
Ett glädjande tecken är den reaktion mot det rådande
systemet som något börjar skönjas inom ledningen af en del större
förbund och som delvis synes ligga bakom de fackliga
opponenternas uppträdande i pressen och på kongressen. I viss mån
skulle man också kunna hoppas, att företeelserna inom
byggnadsindustrien och bageriyrket ej behöfva vara typiska för den
senaste utvecklingen i vårt land, då arbetarorganisationerna inom
dessa näringar i alla länder gjort sig kända för lokalistiska
tendenser och själfsvåldig demokrati. Men å andra siäan kan
ej förnekas, att mycket starka strömningar synas börjat göra
sig gällande, i synnerhet bland de yngsta åldersklasserna inom
arbetarrörelsen, hvilka direkt motverka en bättre ledning af
fackföreningspolitiken. Dessa strömningar betecknas vanligen
såsom syndikalistiska, och det förefaller verkligen, som om
syndikalismen, ehuru den misslyckats att samla arbetarna i
särskilda organisationer, dock inom de gamla organisationerna
vunnit ganska stort gehör. Det skall emellertid villigt
medgifvas, att bedömandet af styrkan hos dylika strömningar alltid
erbjuder svårighet, särskildt för en utomstående och i all
synnerhet när det gäller en rörelse så diffus och föga afgränsad som
syndikalismen.
Syndikalismens program har i och för sig från
fackföreningssynpunkt ett mycket minimalt intresse. Det innehåller dels
urgamla och redan för årtionden sedan utdebatterade och
misslyckade projekt, såsom fackföreningarnas öfvergång till
kooperativa produktionsföreningar m. m., dels allehanda fantasterier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
