Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Börskrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 461
De utländska krediterna lia vanligen formen af tre månaders
växlar, för hvilka börsnoterade aktier lämnas som säkerhet efter en kurs
af 70 till 80 %, undantagsvis något högre, å dagspriset. Vid inträffande
kursfall måste marginalen uppehållas genom deponerande af
erforderligt antal nya aktier.
Vid de s. k. omläggningslånen, som aflöst de gamla leveransaffärerna,
är marginalen mellan lånekursen och dagspriset ännu mindre än vid
de utländska krediterna, ofta endast 5 till 10 % af dagspriset, men
villkoren för låntagarna äro också drakoniska. Låntagaren kan
sålunda t. ex. bli skyldig att vid fallande börskurser göra inbetalningar,
som motsvara kursfallet, så att marginalen bibehålles, eller att om
börskursen faller till en viss bestämd siffra omedelbart inbetala det
belopp som långifvaren fordrar. Sker ej inbetalningen, riskerar
låntagaren att långifvaren utan vidare formaliteter realiserar hypoteket.
Vinsten för långifvaren på dessa affärer kan ej sällan gå upp till 18
å 20 %. De 40 % som uppgifvas i en f. ö. i hufvudsak riktig
framställning af dessa omläggningsaffärer, intagen i D. N. 12/10 1912,
tillhöra nog emellertid fantasien. Det är illa nog som det är.
Vid ett allmänt kursfall, hvilket ju helt normalt såsom det senaste
kan inträffa på grund af krigsutbrott e. dyl., pressas på grund af de
ofvan relaterade förhållandena automatiskt stora poster ut i
marknaden, priset sjunker härigenom ytterligare, och kurserna falla undan
för undan.
Särskildt häftigt måste detta verka hos oss, där spekulanterna i
betydligt mindre utsträckning än i de stora industriländerna äro
personer, som ha kapital bakom sig och drifva spekulationen som ett
yrke. Den som har någon närmare beröring med folk, som
spekulera i värdepapper, kan aldrig upphöra att förvånas öfver den grad
i hvilken spekulanterna i vårt land rekryteras från klasser med klen
finansiell ställning och ringa ekonomiskt sinne. Tjänstemän,
löjtnanter, änkefruar med små inkomster och utan ringaste kännedom om
affärsförhållanden, jå, t. o. m. springpojkar i banker o. a.
penninginrättningar höra till mäklarens kunder.
Detta är en af hufvudorsakerna till den besinningslösa
öfverspekula-tionen, det alstrar med nödvändighet en kritiklöshet, utan hvilken
denna i längden ej skulle kunna fortlefva.
Men ansvaret ligger också i hög grad på våra mäklare och på
ledningen af bankernas fondafdelningar. Skickliga mäklare, som fullt
behärska sitt fack, finnas gifvetvis, men det är påtagligt och bör ej
förtigas, att en stor del af mäklarkåren icke är sin uppgift vuxen
utan saknar träning och förutsättningar för sitt yrke. Den tilltro till
löst prat och brist på kallblodighet, som i onödan förvärrat denna
börskris, vore bevis nog, om ej föregående erfarenheter härvidlag
kunde räcka.
Hvad en restriktiv lagstiftning beträffande spekulationen skulle kunna
uträtta är mer än ovisst. Det som framför allt är af nöden, är en
ordnad motrörelse mot den ensidiga haussespekulationen, en
utvidgning af speknlationsgebitet om man så vill, samt en sorgfälligare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
