Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor - Stormakter och småstater i norsk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 DAGENS FRÅGOR
I den följande afdelningen lämnas en kritisk analys af tvenne faktorer,
som från vissa håll pläga anföras såsom säkra garantier mot ett stort
europeiskt krig, nämligen det internationella kapitalet och den
internationella arbetarerörelsen. I det förra hänseendet utgör
framställningen närmast en vidräkning med Norman Angeils (Ralph Lanes)
bekanta bok »The Great Illusion». I denna kritik göres gällande att
den engelska författarens resonemang i viktiga punkter utgår från
alldeles oriktiga förutsättningar. Den internationella organisationen
af bankväsendet gör icke krediten och affärslifvet mera sårbara under
krig, snarare tvärtom. Ingen tysk fältherre skulle, som Angell tror,
efter en eventuell eröfring af London konfiskera engelska bankens
guldbehållning, detta ej blott af ekonomisk beräkning utan redan därför
att det vore ett brott mot en af folkrättens enklaste grundsatser. Vid
sin diskussion af Tysklands fördel af en eventuell eröfring af
Holl-land talas ej ett ord om kolonifrågan, som dock utgör sakens kärna.
Och det förhållande att småmakternas statspapper ofta ha bättre
kurser än stormakternas — ett argument som g^ort särskildt intryck
— har icke som Angell förmenar sin förklaring i tron på att deras
välstånd är större än de stora militärstaternas utan i helt andra
ekonomiska och folkrättsliga förhållanden. Beträffande arbetarerörelsens
betydelse som fredsgaranti hänvisar förf. till den behandling frågan om
militärstrejk fått på de senaste kongresserna. De bl. a. af Troelstra
och Wavrinsky gjorda uttalandena att på initiativ från diplomatiskt
håll socialistiska byrån i Bryssel på ett afgörande sätt ingripit i
Marockokrisen, betecknas af förf. såsom obevisade påståenden. Den
sanna kärnan i historien vill han finna däri, att tyska regeringen anmodat
socialistledarna att söka dämpa den sensation som väckts af Bebels
uppseendeväckande uttalanden på kongressen i Jena.
Arbetets sista partier innehålla en särdeles läsvärd redogörelse för
socialdemokratiens ställning till försvarsfrågan i ett flertal länder,
äfvensom ett påvisande af att faktiskt numeriskt underlägsna
militärmakter lyckats häfda sig mot öfverlägsna fiender. Äfven om några
af författarens exempel icke äro från historisk synpunkt oantastliga,
lärer detta icke rubba riktigheten af hans totaluppfattning att för de små
ländernas vidkommande försvarets utsiktslöshet icke är bevisad
genom från Almanach de Götha eller Statesman’s Year-book hämtade
sifferuppgifter beträffande respektive motståndares armé- och
marinstyrkor. Vore denna bevismetod riktig, vore hela vår historia en kedja
af underverk, djärfvare än de djärfvaste alster af en medeltida
legendförfattares fantasi.
Särskildt beaktansvärda äro författarens slutord, där han framhåller
de kroppsarbetande klassernas intresse af att värna landets
oberoende. »De stora sociala reformer den inre samhällsutvecklingen
kräfver kunna genomföras endast då statens egen tillvaro är
någorlunda tryggad. Den som vill det ena men ej det andra, rifver med
ena handen ned hvad han byggt upp med den andra.»
Det vore önskvärdt, att det Lieska arbetet lästes och behjartades äfven
hos oss; helt visst skulle det bidraga att skingra många fördomar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
