- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1912 /
490

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - »Den personliga skolan». Af Gustaf Lindborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

490 GUSTAF LINDBORG

eller i kindergarten. Med ett ord: man artill den grad öm om
barnens individualitet, att man vill göra dem till små fullvuxna.

Jag menar, att tvärtom är skolans mål helt och hållet formellt.
En student, som kan någonting särskildt i yrkesväg, är
misslyckad. Man hör ofta från praktiskt håll anmärkas, att »han är
student och har studerat tyska i så och så många år i skolan,
men han kan inte tala med en tysk». Detta menar jag är
fullkomligt som det skall vara. Skolans uppgift är icke att göra oss
på något sätt färdiga, utan endast att ge oss formen, hvaruti
lifvet sedan får gjuta sitt innehåll. Skolan skall lära oss det,
som vi icke skulle kunna lära oss själfva ute i lifvet. Uti språk
är det således det logiska grammatiserandet som blir det
förnämsta, ty detta är det svåra, som en vanlig människa icke
kan komma åt så lätt på egen hand. Är denna form klar, så
må sedan ens val af yrke bestämma, hvilket innehåll som skall
ingjutas i denna form. Många vägar öppna sig,
språkforskarens väg, litteraturhistorikerns, affärsmannens eller den lärde
forskarens väg i allmänhet. Kan dessutom skolan såsom
öfnings-material välja sådan litteratur, som öppnar elevens blick för det
främmande landets kultur, så må detta vara, men det är en
underordnad sak. Kan eleven lära sig tala språket redan i
skolan så är detta en än mera underordnad sak. Men fullständigt
förkastligt är det att söka på nybörjarstadiet införa t. ex. tyska
elementarböcker med »gubbar» och s. k. intresseväckande text.
Detta är enligt min mening barnkammarsnack. Exempel uti
»tyska» må gärna ha grammatiserande form. Utmärkta tyska
exempel anser jag vara sådana som: »Den fattige bonden hittade
en rostig spik i den ädle grefvens djupa brunn.» Allt som direkt
afser att roa måste bort. Allvar och målmedvetenhet i strängt
intellektuellt logiska former så fort som möjligt! Roa barnen
sedan huru mycket som helst, men låt detta ske utanför
lektionerna. Låt själfva saken bli det roande under lektionen.
Gör icke innehållet i de tyska öfningsexemplen på något som
helst sätt roande, utan låt i så fall barnen på sitt eget
modersmål läsa längre sammanhängande roliga — icke »roande» —
berättelser.

Prata aldrig i geografien om sillfisket vid våra kuster, utan
lär i stället barnen att ordentligt räkna upp städerna efter
Sveriges kust i rätt ordning o. s. v. Vill man uti någon läsebok
under modersmålstimmarna läsa om sillfisket, så må detta gå för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1912/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free