- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Andra årgången. 1912 /
501

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Malmgårdar på söder. Af Sixten Strömbom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MALMGÅRDAR PÅ SÖDER 501

håll). Palatset ligger i fonden af den stenlagda gården, som det
omsluter förnämt tillsammans med en oarkitektoniskt tillfogad
flygelbyggnad och en terrass. Åt Götgatan afstängdes den
säkerligen af en lägre byggnadslänga eller portmur. En
dubbel-armad fritrappa för upp till portalen i husets midt. Både
denna och den stort hållna gatportalen visa en aristokratisk
barock, som i rustikens användning tenderar åt klassisk verkan.

Flygelbyggnaden till höger tycks genom sina omoderna
detaljer, sådana som trappgafvel, enkelt sadeltak och rustikkedjor
kring fönstren, röja ett första skede i anläggningen, hvilket
stilistiskt bekänner sig till den gemytligt germanska uppfattning
af renässansen som t. ex. familjens malmgård på Munklägret
visar prof på.

Hufvudbyggnaden är stilistiskt kommen längre. Till
proportioner och yttre organisering är likheten med Mauritzhuis i Haag
lätt påfallande, och palatset ansluter sig sålunda alldeles tydligt
till den klassicerande arkitekturgrupp, som vid seklets midt växer
upp med holländska förebilder och hvars normerande och
förnämsta verk är Riddarhuset. Huruvida Jean De la Vallée haft
sin hand vid den Braheska malmgården, anser jag omöjligt att
afgöra utan dokumentariska belägg, men osannolikt torde det
ej vara.

Liknande fönsteromfattningar som på malmgården, där endast
frontenen och solbänken äro af sten och träda fram ur väggens
lif, förekomma äfven på De la Valléeska byggen —
Riddarhuset t. ex.

Genom hufvudbyggnadens slanka gårdsportaler trädde man in
i en central förstuga med tryckta breda hvalf, och förbi första
våningen upp för trapporna till hufvudetagen, där en stor säl
dominerade de tre fönsteraxlarna i midten, med smårum vid sidan.
Ännu i dag finnas marmorplattor kvar däruppe i golfvens kanter.

Utsikten från öfvervåningen var både storslaget vid och
vänligt vacker: — långt bort öfver röda och grönskande tak kunde
fältherrinnan beskåda hur sakta arbetet fortskred med
Katarinakyrkan eller — vackra dagar — hur fartygen kommo och gingo
nere i Saltsjöns luftiga solglitter.

Tätt under fönstret prunkade den lilla trädgården i sin afmätta
och ceremoniösa parad: blomstersängar i volutaktigasirater,
tulpankrukor, bilder och beläten. Berggrundens ojämnheter voro här
omformade i skön och höfvisk arkitektur: en öfre terrass med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:18:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1912/0507.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free