Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - En synpunkt i läroverkslärarnas utbildnings- och lönefrågor. Af August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄROVERKSLÄRARNAS UTBILDNINGS- OCH LÖNEFRÅGOR 513
förutsättningar för att göra nytta på de sagda områdena, så
behöfs dock för den sakens skull icke så lång och dyr utbildning
som nu; när det stora kulturlandet Tyskland kan nöja sig med
afsevärdt kortare och enklare lärareutbildning, så måste också
vårt lilla fattiga land kunna göra det.
I den förra invändningen ligger ju ett grand af sanning;
hvem kan förneka den ganska talrika förekomsten af
läroverkslärare med minimala förutsättningar för att göra nytta utanför
läroverket? Men det är här som så ofta:
»Hvar plåga har sitt skri för sig,
men hälsan tiger still.»
Man lägger märke till de bedröfliga, abnorma fallen, men
de lyckliga, normala tänker man inte på. Det är naturligtvis
omöjligt att få någon fullt tillfredsställande statistik i detta
afseende. Men jag ber hvarje läsare ur sin erfarenhet leta ihop
de fall han känner till af läroverkslärare, som gjort en insats
i samhällslifvet utom läroverken. Jag har i detta syfte
genomgått Kölgrens Läroverksmatrikel för läsåret 1908—1909.
Vederbörande ha visserligen till denna matrikel lämnat så ojämt
utförliga och ojämt uppställda uppgifter, att statistiken inte kan
bli annat än ungefärlig. Men någon ledning för omdömet kunna
siffrorna väl alltid ge, särskildt om man tar i betraktande, att
de så godt som genomgående torde vara för låga.
Matrikeln upptar 1,039 ordinarie manliga ämneslärare vid
statens allmänna läroverk — jag lämnar ur räkningen
lärarinnorna, öfningslärarna, de extra ordinarie lärarna och lärarna
vid privatläroverken, emedan alla dessa i regeln inta en annan
ställning i fråga om utbildning eller lön eller båda delarna.
Bland dessa 1,039 finnas 14 riksdagsmän, 7
kyrkomötesledamöter och 17 landstingsmän. Detta låter inte mycket
imponerande, men annorlunda blir det, då man kommer in på det
egentligen kommunala lifvets område. Vi finna 106
stadsfullmäktige, däraf 12 stadsfullmäktiges ordförande, 40 ledamöter
af kyrkoråd eller kyrkofullmäktige, 75 ledamöter af skolråd
eller folkskolestyrelse, 110 medlemmar af styrelser för andra
slags undervisningsanstalter. För öfrigt finna vi en brokig
mångfald af uppdrag. Jag bortser från sådana, som kunna
anses direkt sammanhänga antingen med politiken, såsom
riksdagsmäns kommittéuppdrag, eller med själfva läraretjänsten,
35. Svensk Tidskrift 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
