Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Historia och politik - Två böcker om parlamentet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536 DAGENS FRÅGOR
Af samlingens öfriga essayer förtjänar måhända den andra i
ordningen, Svenska reformer i tsar Peters välde, främst att påpekas.
Motsatsen mellan germanskt och slaviskt folklynne och folkideal
liksom mellan svensk rättsstat och rysk despoti gifves här inledningsvis,
kort, målande, träffsäkert. Uppsatsen själf skildrar, hur fruktansvärdt
dyrt Ryssland fick betala sin nya storhet, samt hvad Karl XII:s med
järnhård konsekvens förda kamp sålunda betydde för Ryssland och
för Europa, som där nyttjade Sverige såsom skyddsmur. »Det ännu
politiskt splittrade Europa påtvang, genom sakernas läge, till sin
kulturs försvar den jämförelsevis starkt organiserade svenska
gränsmakten öfverdrifna ansträngningar och offer.» Uppfattningen här af Karl
XII:s gärning och tsar Peters kulturbetydelse förtjänar allt beaktande
i närvarande tid, lika väl som de kloka orden i en senare essay,
Sveriges insatser i Rysslands orientpolitik, orn den s. k. historiska
flen-skapen mellan svensk och ryss.
Man kan blott önska, att professor Hjärne snart skall taga
ytterligare ett steg emot målet att gifva en större krets del af hvad
endast ett fåtal hittills lyckats finna och njuta af. Delta steg skulle
bestå i att publicera några af föreläsningsserierna från den nu nära nog
afslutade akademiska verksamhet, hvilken kanske mer än något annat
är hvad Sverige har Harald Hjärne alt tacka för. Dess tacksamhet
skulle ej bli mindre utan större, genom att äfven andra än de som
haft lyckan att drifva historiska studier vid Upsala universitet
under åren 1885 till 1912 sattes i tillfälle att smaka den undervisningens
frukter.
»Historia och politik» nämner förf. i en underrubrik sin bok. Där
är ju väsentligen mera historia än politik; men väl må man önska,
att det fördomsfria historiska åskådningssätt, som Hjärne här liksom
så ofta förut tillämpat, rätteligen beaktades äfven inom politiken, jå
— hvarför icke? — framför allt där.
I Riksarkivets serie »Anglica» finnes bland
ambassadörerna Hemings och Coyets depescher ett
bref från 1666 (tryckt i Hist. Tidskr. 1899), hvilket skildrar
parlamentssessionens öppnande af Karl II, »då H:s M:t Konungen af Stora
Brit-tannien i egen person giorde propositionen der sammastädes», d. v. s.
enligt än i dag hufvudsakligen oförändrade sedvänjor uppläste
trontalet »uthi den salen, hwaruthi Öfwerhuset plägar komma tillsammans-,
och där »en stor del af biskopperne, canzeleren och åthskillighe
gref-war och milords församblade vore, jemwähl på golfwet månge
ullsäckar lagde, medb rödt öfwerklädde, hwarest någre Ghiefs lustices
eller ypperdomare sutte . . . För än såsom Konungen inkom, höltz
bön utaf biskoppen af Winchester . . . För än H. M:t begynte att
tala, inkomme och så the deputerade af Lagerhuset (= Lower House!)
hwilkes spekker eller orator war advocaten Burm. Der uppå talte
H. M:t till parlamentet . . . Sedan nu H. M. således tält hade, togh
han afträdhe och lemnade canzeleren och parlamentet till att wida re
debattera saken.» Och de svenska ambassadörerna fortsätta med att
Två böcker
om parlamentet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
