Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Två böcker om parlamentet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 537
berätta, huru samma kväll några af deras engelska vänner kommit
till dem och omtalat huru »lagerhuset allaredha uppå H. K. M:tz
proposition hade resolverat i så måtto, att the wille H. M t låtha
betacka för dess försorgh och omwårdnat för riksens wälfärdh och
bästa widh dätta kriget; jemwähl att dhe H. M:t wille assistera medb
så många medell som till krigetz uthförande behöfdes . . . Och
ehuru-\vehl twenne uthi lagherhuset hade wehlat läggia der till denne
clau-sulen, att så mycket skulle contribueras, som behöfdes att uthföra
kriget, till dess en säker och aduantageux fredh kunde nås; så hade
likwist dhe öfrige funnit denne clausulen onödigh.»
Ej osannolikt är, att detta är den äldsta bevarade svenska skildring
från engelska parlamentet. Men ännu efter ett kvarts årtusende
stämmer den till punkt och pricka med de ceremonier, hvarmed Georg V
öppnar en parlamentssession. Det gamla Weslminsterpalatset med
sina minnen från Eröfrarens dagar och än längre tillbaka har
brunnit, och en ny dynasti bär kronan, som i dag med Alfreds angliska
rike förenar ett indiskt kejsardöme och många millioner undersåtar i
hvarje världsdel. Men fortfarande är ullsäcken klädd med rödt och
fortfarande kallas underhuset med talmannen i spetsen till
öfverhu-sets skrank för att lyssna till trontalet. Adressdebatlen med dess
amendementsförslag skulle ännu i denna stund kunna sammanfattas så
som här skedde till upplysning för Karl XI:s förmyndare.
Den enklaste tidningsläsare nu har vida fylligare meddelanden till
sitt förfogande — men föreställningarna om parlamentet och
»parlamentarismen», både hvad former, teknik och egentlig innebörd
beträffar, äro ändå i allmänhet de allra mest obestämda. Och
byråtelegrammens meddelanden om hvad som uträttats i »andra läsningen»
af den ena eller andra »billen» m. m. d. säga de flesta mycket litet.
Ej dess mindre är den engelska riksförsamlingen både som
världsrikets representation och som »parlamentens moder» af allra största
betydelse och intresse. Hvart skall då en svensk läsare, som vill
inhämta något härom, vända sig för att i öfverskådlig och angenäm
form på några timmar kunna inhämta det viktigaste? Under den
sista tiden har tvenne små böcker utkommit, hvilka på ett
förträffligt sätt fylla behofvet.
Underhusets sekreterare, sir Courlenay Ilbert, har helt nyss utgifvit
en volym i den förträffliga serien »Home Universily Library», hvars
titel är Parliament, its History, Constitution and Practice. För
en shilling får man där på 250 sidor med register och förträffliga
lilteraturhänvisningar en lika auktoritativ som välskrifven skildring
af parlamentet och dess arbetsformer i dag som är. Blott ett af
bokens tio kapitel är af historiskt innehåll, men den historiska sidan
af saken är ej den minst viktiga — och för den finner man en
mycket kort men tankeväckande redogörelse i en några år gammal volym
med titeln The House of Gommons, its Place in National
History af professor H. Mästerman i Birmingham (120 sidor, l sh. 6 p.
Murray). Boken består af fyra föreläsningar, hållna inför en vald
samling fackföreningsledamöter och i ett af parlamentshusets vackraste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
