Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Sydamerikanska studier - En Kellgrensbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544 DAGENS FRÅGOR
så skarpsynt och mångförfaren observatör. Tilläggom, en så god
berättare: i de direkta reseskildringarna händer det, att Bryce är
något ordrik, hvilket man dock gärna förlåter — det är ju alltid roligt
att träffa en författare, som förmår kombinera t. ex. Cuzco, Edinburgh
och Uppsala. När han kommer in på sitt egentliga område,
karakteristiken af folk och institutioner, slår han emellertid med en rättfram, nästan
kärf ordknapphet hufvudet på spiken. Han delar exempelvis panamanerna
i två klasser, de lägre, som fiska och lata sig i skuggan, samt de
högre, som politisera. Ypperliga äro de korta raderna hur Perus
rikedomar förskingrats, guanon till all världen, Silfret till Bolivia,
salpetern till Chile. Han ställer sida vid sida olika exotiska folk:
»kaffern är eit vuxet barn; kinesen har en egendomlig lugn rörlighet
och skarpsynthet;hindun liksom de flesta orientaler är underdånig men
påpasslig, liksom mätande den hvite mannen; men indianen är
ingenting af allt detta. I hans lydnad är intet af slafveri: han är
reserverad, fjärran, tydligen likgiltig för den hvite och för saker i
allmänhet».
Bokens tyngdpunkt ligger utan fråga i de sista fem kapitlen, där
Bryce liksom sammanfattar sina iakttagelser från olika håll till mera
generella omdömen om Sydamerikas allmänna karaktär och sannolika
framtidsbetydelse. Alltför litet beaktadt är nog hos oss, att det
romanska Amerika rent numeriskt sedt tillsammans bildar en mycket
betydande massa vid sidan af det anglosachsiska. Hur ställer det
sig då med kreolfolkens nationella st}7rka och allmänna kulturkraft?
Analyserande begreppen nationalkaraktär och nationalkänsla,
betecknar Bryce folken i Peru, Chile, Argentina, Uruguay och Brasilien samt
äfven i Mexiko såsom verkligen skilda nationaliteter, medan öfriga
blott äro varianter. Han betonar skarpt dessa folks genomgående
exklusivt materialistiska läggning, som på en gång förenklar och
försvagar allt kulturarbete. Utförligt diskuterar han Sydamerikas
sannolika framtidsbetydelse som upptagningsland för världens
be-folkningsöfverskott, hvarvid han särskildt dröjer vid svårigheterna
att utnyttja det tropiska Brasilien — enligt hans mening ett
framlidsproblem af största räckvidd, hvilket ännu för ett tiotal år sedan
skulle synts olösligt, men hvilket efter den vid Panama lyckosamt
förda kampen med naturen numera torde befinna sig i annat läge.
Det skulle vara intressant nog att veta, hur länge
man skulle få vänta på svar, om man frågade en
stockholmare af genomsnittstypen, hvar Kellgren ligger begrafven.
Bell-mansgrafven på Klara kyrkogård känna väl de flesta till, kanske äfven
den ej långt därifrån resta sten, som bär Anna Maria Lenngrens namn;
men hur många af dem, som dagligdags år ut och år in passera förbi
Jakobs kyrka, ha väl en aning om att dess lilla undangömda
begrafningsplats bevarar stoftet af den man, som genom vidden och
rikedomen af sitt snille intar den främsta platsen i vårt 1700-tals
litteraturhistoria? Dock är detta alldeles icke oförklarligt; snarare
skulle ett motsatt förhållande vara ägnadt att väcka förvåning. Ty
En
Kellgrensbiografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
