Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - En Kellgrensbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 545
då mannen själf är glömd, kan man icke begära att någon skall komma
ihåg hans grafplats. Och att Kellgren sedan ganska afsevärd tid icke
tillhör de författare, med hvilka det svenska folket älskar att träda
i någon närmare beröring, därom kan man utan svårighet öfvertyga
sig endast genom en enkel bibliografisk sammanställning af
utgifnings-tiderna för hans verk. Man kan däraf lära att den senaste upplagan
af hans samlade skrifter utkom år 1885, det vill säga för 27 år sedan
— ett faktum, som torde tala för sig själf. Någon i vetenskapligt
hänseende tillfredsställande upplaga har öfver hufvud taget aldrig
existerat. Emellertid får man hoppas att detta missförhållande med
tiden skall afhjälpas genom Svenska Vitterhetssamfundets försorg, ehuru
eventuella planer i denna riktning tyvärr ännu någon tid torde få stå
tillbaka för de arbeten, som samfundet redan hunnit igångsätta.
I biografiskt hänseende har det icke varit mycket bättre beställd!
med Kellgrensforskningen. Hitintills har Atterboms studie i Svenska
siare och skalder — för öfrigt i och för sig själf alldeles förträfflig
—- intagit det obestridda hedersrummet inom den hithörande
litteraturen, men hur stora förtjänster den än må äga, så kan man ju lätt
förstå, att forskningen sedan Atterboms dagar gjort så stora framsteg,
att en på den moderna vetenskapens resultat hvilande lefnadsskildring
i högsta grad varit af behofvet påkallad. Därför har man all
anledning att med glädje hälsa utgifvandet af professor Otto Sylwans
arbete Johan Henrik Kellgren, en öfversikt af hans lefnad och
författarskap (Stockholm, Albert Bonniers förlag 1912, 233 sid., pris kr. 4,25),
hvilket för första gången ger oss en utförlig framställning af Kellgren,
sådan han ter sig i den nyare litteraturhistoriens belysning.
I yttre hänseende erbjuder Kellgrens lif ingen rikedom på
märkliga eller betydelsefulla tilldragelser. Han gick i hufvudsak samma
väg som de flesta andra litterärt intresserade och verksamma
ungdomar af sin generation, d. v. s. han började sin bana vid akademien
och fortsatte, sedan han där lyckats väcka någon uppmärksamhet
genom sina poetiska talanger, som informator i en förnäm familj för
att därigenom skaffa sig de relationer, hvilka under dåvarande
förhållanden utgjorde ett oundgängligt villkor för framgång i
Stockholms-lifvet. Men han blef aldrig så tillfredsställd och hemmastadd i dessa
mondäna kretsar som exempelvis hans yngre kollega och medtäflare
Leopold, hvilken med sin smidiga intelligens och sin eleganta fastän
en smula ytliga spiritualitet passade förträffligt i den gustavianska
tidens salonger. Kellgren var som personlighet alldeles för starkt
markerad för att vare sig kunna eller vilja anpassa sig efter den ton,
som angafs från hofvet och utgjorde de högre samhällslagrens
rättesnöre. Hans sällsynt rika och utvecklingskraftiga intelligens förde
honom dessutom i kontakt med en del idéströmningar inom samtidens
litteratur, för hvilka den från Gustaf Illis sida så att säga officiellt
auktoriserade diktningen endast hade föga intresse. Ty det torde väl
numera få betraktas som ett obestridligt faktum att Gustaf III i själfva
verket uteslutande sympatiserade med den litteratur, som på ett eller
annat sätt kunde hänföras till dramatikens område; någon mera om-
37. Svensk Tidskrift 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
