Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Universitetspedagogik - »Det unga England»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kongress under ordförandeskap af den bekante historikern K.
Lamprecht. Därvid höllos föredrag af fackmän om
universitetsundervisningen i flera olika ämnen, men därjämte behandlades äfven frågor
af mera allmän natur, som t. ex. »Akademisk undervisning och
karaktärsbildning» och >De akademiska åtgärderna för kroppskulturen».
De afhandlingar, som inflyta i den nämnda tidskriften, och
föredragen vid förbundsmötena hafva naturligen icke någon egentligt
systematisk form och bilda som sagdt endast ansatser till det
ifrågavarande blifvande specialgebitet af den pedagogiska vetenskapen.
Men det är ändock i hög grad betydelsefullt, att man upptager
frågor om den akademiska undervisningens mål och medel till
allvarlig behandling utan någon trängande yttre anledning. Hos oss
komma slika spörsmål enligt regeln under debatt först, när en
befordringsfråga skall lösas, en petition remitterats till de akademiska
myndigheterna eller — en kungl. kommitté fått nådigt uppdrag att
ge form åt ett reformförslag.
Huru fördelaktigt vore det icke, om problemen i fråga tvingats
till en viss klarhet, redan innan de af praktiska skäl måste lösas!
Eller skulle man icke kunnat mera lidelsefritt diskutera frågan om
den teologiske lärarens bekännelsekompetens, om det skett några år
före fallet Segerstedt, och kanske äfven haft lättare att bilda sig en
mening om behofvet af en vetenskaplig högskola för kroppskultur,
om frågan först behandlats i dess allmänhet innan det gällt att skaffa
nya byggnader åt Gymnastiska centralinstitutet? Kanske skulle man
också fördomsfriare kunnat bilda sig en mening om universitetens
förhållande till den lägre lärarebildningen, om icke någon petition
förelegat från Sveriges allmänna folkskollärareförening.
En gång bör man komma därhän, att dylika frågor blifva
föremål för en principiell vetenskaplig behandling »sine ira et studio»,
till båtnad för universitetsutvecklingen och det dagliga akademiska
lifvet, liksom vårt bankväsen drager nytta af den vetenskapliga
nationalekonomien och våra lifförsäkringsanstalter af den moderna
statistikens arbetsmetoder.
Teori, som icke på något sätt befruktas af praktiken, kan löpa
fara att förlora sig i för verkligheten värdelösa spekulationer. Men
å andra sidan — en praktik utan teori utsättes för den ännu större
risken att handla i blindo, utan plan, utan kritik. Så svåra
organisationsfrågor, som de hvilka behöfva lösas för att de högsta
bildningsanstalterna fullt skola fylla sina uppgifter kräfva sannerligen
stödet af den lidelsefria vetenskapliga undersökningen, och det
genom ett planmässigt samarbete mellan pedagoger med öfverblick
öfver hela bildningslifvet och specialister, som känna sina
fackvetenskapers lifsvillkor och arbetsmetoder genom egen erfarenhet såsom
forskare och lärare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
