- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 /
85

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Några riksdagsintryck. Af Gottfrid Billing

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föredragna ärendet utredande afhandlingar. Ej sällan erinra dessa
om hvad som förekommer på val- eller folkmöten. Det är väl
vid sådana som talegåfvan uppöfvats och rampfebern
bortgymnastiserats.

Mina riksdagsintryck ha naturligtvis hufvudsakligen hämtats
från 1:a kammaren. Om den andra vill jag därför ej mycket
tala. Men några få ord vill jag säga om förhållandet mellan
båda kamrarna. Då först en gensaga mot det, vanligen i
partiagitationssyfte, ofta gjorda försöket att ställa de båda kamrarna
i skarp för att ej säga fientlig motsats mot hvarandra. Min
erfarenhet säger mig, att, om än undantagsfall förekommit, i
det stora hela de båda kamrarna samarbetat väl och
förtroendefullt. Härigenom förnekas naturligtvis icke, att de kunnat vara
och hafva varit bärare af olika strömningar och faktorer i det
politiska sträfvandet.

Jag erinrar mig lifligt det tillfälle, då under en debatt
dåvarande excellensen Boström fällde det så ofta sedermera citerade
ordet: »tyngdpunkten ligger i 2:a kammaren.» Det framkom
då, om jag så får säga, som ett nödmotiv. Och det förekommer
mig, som om det också därefter, huru ofta det än upprepats,
ej hunnit erhålla högre eller mera bärande valör. Att
tyngdpunkten vid gemensamma voteringar ligger i 2:a kammaren,
om denna är någorlunda enig, är tydligt. Men att vår
grundlag ställer båda kamrarna i öfrigt som likberättigade vid
hvarandras sida, är lika obestridligt. Och hvarom vittnar
erfarenheten? Jag tvekar ej att säga, att i en tid och vid vissa
tillfällen ligger tyngdpunkten i den ena kammaren, och under
andra förhållanden i den andra. Detta beror på många
förhållanden, t. ex. på den politiska situationen, på de olika
ärendenas art, på växlande partibildningar. Och icke minst på
personliga förhållanden. Ingen skall tro, att en riksdagsman med
framstående duglighet öfvar inflytande endast i den kammare,
där han själf sitter. Kanske är hans betydelse ännu större i
medkammaren. På mångahanda omständigheter kan detta bero;
men kanske af intet så mycket som därpå, att tyngdpunkten i
vårt riksdagsarbete ligger icke i riksdagsplena utan i utskotten.

Naturligtvis skall det ej bestridas, att debatterna vid plena
hafva någon och understundom afgörande betydelse, men lika
oförnekligt torde det vara, att i de allra flesta fall en frågas
öde afgöres inom vederbörande utskott. Särskildt gäller detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free