Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Litteratur
- En bok om den svenska bondeklassens historia. Af Karl Åmark
- Nils Wohlin: Den svenska jordstyckningspolitiken i de 18:de och 19:de århundradena jämte en öfversikt af jordstyckningens inverkan på bondeklassens besutenhetsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
EN BOK OM DEN SVENSKA BONDEKLASSENS
HISTORIA
Spörsmålet om jordfördelningen är ett af den inre historiens mest
centrala. Det är öfverflödigt att anföra exempel på i huru hög
grad just jordbesittnings- och jorddelningsförhållandena varit
bestämmande för samhällsutvecklingen i olika länder. Men om också detta
varit ett sedan gammalt erkändt förhållande, så har dock det djupare
inträngandet i de problem som sammanhänga med jordfördelningens
historia och dennas återverkan på skilda sidor af samfundslifvet
varit vår tid förbehållet.
För den agrarhistoriska forskningen, hvilken i flera främmande
länder, framför allt Tyskland och Frankrike, under senare år tagit
ett starkt uppsving — man behöfver blott erinra om sådana namn
som Georg Hanssen, Meitzen, Fustel de Coulanges, Kovalevsky o. a.
— har just frågan om jordfördelningens utveckling stått i centrum.
Man har sökt klarlägga de olika formerna för bosättning och
bybildning, för jordstyckningens förutsättningar och fortskridande i
särskilda trakter och dess inverkan på det allmänna välståndet. Sålunda
har man vunnit material för att förstå vissa af den ekonomiska och
sociala utvecklingens allra starkaste, ehuru i det fördolda verkande
krafter.
I vårt land har agrarhistorien — liksom i viktiga hänseenden den
ekonomiska historien öfver hufvud — intill senaste tid varit ett så
godt som obearbetadt fält, och detta trots att här material stått
forskaren till buds, som i fyllighet torde öfverträffa hvad flertalet andra
länder därutinnan kunna uppvisa. Emellertid har Sverige på sistone
också fått sin specielle agrarhistoriker, en forskare som vetat att på
kort tid förvärfva sig ett aktadt namn inom vetenskapen, docenten
Nils Wohlin. Genom en grundlig ekonomisk och statistisk skolning,
en ovanlig förmåga af historisk öfverblick samt ett lefvande intresse
för ämnet har han gått till sin uppgift med de bästa
förutsättningar, och så har han också lyckats åstadkomma ett verk af sällsynt
gedigenhet.
De vidlyftiga forskningar rörande den svenska allmogeklassens
historia, som docenten Wohlin bedrifvit, voro från början inordnade
i den stora utredning af emigrationsfrågan, som här under en följd
af år ägt rum. Såsom led i denna utredning utkommo hans första
agrarhistoriska arbeten, Den jordbruksidkande befolkningen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0137.html
