Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - En bok om den svenska bondeklassens historia. Af Karl Åmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverige 1751—1900, Faran af bondeklassens undergräfvande
samt Torpare-, backstugu- och inhysesklasserna. Målet för
dessa arbeten var till en del rent praktiskt. Det gällde att klarlägga
orsakerna till den »landsbygdens affolkning», hvilken hos oss liksom
i flertalet andra kulturländer under senaste decennierna ägt rum, och
som här delvis tagit formen af utvandring till transoceana länder.
Redan i en uppsats år 1906 (Den tillämnade emigrationsutredningen,
Sveriges Landtmannaförbunds Tidskrift 1906, h. III, IV) framlägger
Wohlin planen för en sådan undersökning. Den skulle gå ut på att
visa framför allt orsaksförhållandet mellan folkökningen,
jordstyckningen och jordbruksteknikens utveckling, hvilka trenne faktorer ju
stå i inbördes växelverkan, samt att fastställa orsakerna till det
proletariat på landsbygden, som veterligen utbildat sig under 1800-talets
förra hälft; med ett ord, att utreda uppkomsten af vår svenska
landsbygds fattigfråga under ett tidigare skede, hvilket enligt hans mening
vore en nödvändig förutsättning för att i våra dagar kunna angripa
den rätt. Allt eftersom arbetet fortskridit, synes Wohlin emellertid
alltmer ha fördjupat sig i det historiska stoffet, och det digra verk
han nu senast framlagt, hvilket bär titeln Den svenska
jordstyckningspolitiken i de 18:de och 19:de århundradena jämte en
öfversikt af jordstyckningens inverkan på bondeklassens
besutenhetsförhållanden och hvari han upptagit hufvudproblemet
i ofvan skisserade program, nämligen frågan om jordfördelningen och
dess sammanhang med allmogens allmänna ekonomiska belägenhet,
detta verk har tagit formen af en djupgående undersökning af hela
vårt svenska bondestånds historia i viktiga afseenden under de sist
förflutna tvenne århundradena.
Framställningen har i detta arbete begränsats till att gälla
jordupplåtelser under äganderätt. Det är sålunda egentligen frågorna om
hemmansklyfning och jordafsöndring, som här bli föremål för
undersökning, och detta därjämte endast hvad angår skattejorden.
Författaren har på detta sätt undgått att komma in på de olika formerna
för nyttjanderättsupplåtelser och likaledes på frågan om de stora
jordbesittningarna. Men det ämne han behandlar är ändock rikt
nog och omspänner i hvarje fall den del af jordstyckningsproblemet,
som under gångna århundraden tilldragit sig det hufvudsakliga
intresset.
Arbetets förra hälft upptages af en framställning af den svenska
jordstycknings- och besutenhetslagstiftningen ända från Gustaf Vasas
tid till våra dagar, i korta drag för 16:de och 17:de århundradena, mera
fylligt för de båda sista. Hela denna redogörelse för den under
olika tider följda jordstyckningspolitiken och för de synpunkter som
för densamma voro vägledande är af högsta intresse. Tyngdpunkten
är förlagd till att visa hurusom de konservativa åskådningarna på
detta område steg för steg, ehuru med vissa bakslag, fingo vika såväl
för de inbrytande liberala idéerna som för de faktiska förhållandenas
tvång. Det visas huru svaga de medel voro, som man ägde att
kontrollera och genomdrifva de gifna stadgandenas efterlefnad, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
