152 (Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor - Stockholms fiskpriser - Arsenikfrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att ett konsortium bildats, som skulle förse oss med billigare
saltsjöfisk; detta meddelande kommenterades och den stora nyttan häraf
ur ekonomisk synpunkt utlades; kort därefter fick man veta att
endast de finare fisksorterna skulle bli föremål för konsortiets
verksamhet. Nu undras, hvilken betydelse det egentligen kan ha ur
nationalekonomisk eller ens privatekonomisk synpunkt, om piggvaren,
slätvaren eller sjötungan blir 10—20 eller 25 öre billigare — äfven
frånsedt att de sannolikt icke bli det heller. På detta sista hade man
exempel i det för några år sedan här startade s. k. fiskkompaniet,
och orsaken till såväl detta som samma utsikter nu ligger i öppen
dag. Ty när fisken i Göteborg betingar samma eller i det närmaste
samma pris, som begäres i Stockholm, är det ju ganska klart, att den
svårligen kan säljas billigare här, åtminstone icke utan att
väsentligen trycka ned priset för fiskarena. Och uppriktigt sagdt, böra
icke dessa, som i ur och skur, i storm och stiltje tjäna ett torftigt
uppehälle, få ha sin förtjänst så pass stor som nu? Den enda önskan
som man kan ha rätt att hysa är, att afsändarna af fisken med
något större omsorg ville sköta förpackningen; men i detta afseende
ha de sista åren visat en ofantlig förbättring.

Hvad slutligen de Stockholmska husmödrarnas oförmåga att tillaga
västkustfisken beträffar, så existerar icke någon genomgripande olikhet
i den enklare tillagningen af de olika slagen af fisk, åtminstone ingen
som inte kan läras på några minuter.

Fastän historien som bekant visar farorna af att påstå om någonting,
»att det är bra som det är», torde man alltså våga säga, att de höga
Lefnadsomkostnaderna i Stockholm knappast med skäl kunna hänföras
till priset på västkustfisken.

Arsenikfrågan.

133 förgiftade bland 143 undersökta — så lyder
slutresultatet från arsenikkommitterades undersökning bland de
statstjänare som arbeta i det s. k. gamla riksdagshuset i hufvudstaden!
Förgiftade ensamt i en enda byggnad, där de af tjänsteplikt nödgats
uppehålla sig! Dryga kostnader därjämte åsamkade statsverket för
smittoämnets aflägsnande och väl äfven såsom ersättning åt de sjuke
för mistade löneinkomster under sjukdomstiden — ty motsatsen vore
obillig — viktiga statsarbeten därjämte försinkade. Om, och i så fall
feuru snart, de skadade arbetskrafterna kunna fullt återställas, därom
kommer nog ingen undersökning att tala. Arsenikkommitterades
utredning har emellertid till all lycka upptäckt smittokällan — den
holländska zinkhvitten. Tapeter och limfärg få enligt gällande 1906
års giftstadga hålla högst 0,19 milligram arsenik på 200
kvadratcentimeters väggyta; arsenikhalten i gamla riksdagshusets
oljefärgsbestrykning är sådan, att de beskedligaste profven visat sig innehålla
2½ gånger så mycket arsenik, som är tillåten för tapeter och limfärg,
och de värsta 20 gånger så mycket. En tre gånger med holländskt
Zinkhvitt bestruken väggyta — och tre gångers bestrykning har ju
tidigare ansetts normalt — skulle till och med innehålla bortåt 40
gånger så mycket, som är tillåtet för tapeter och limfärg! Huru är

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svtidskr/1913/0160.html

		Svensk Tidskrift / Tredje årgången. 1913 / 152 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|