Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Frankrike och Tyskland - Den amerikanska tullreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lösa uppstående frågor från fall till fall genom underhandlingar med
intresserade makter, äfven Tyskland.
I de betraktelser med hvilka Pinon afslutar sin framställning
återkastar han på tyskarna den beskyllning för chauvinism, som brukar
riktas mot våra dagars fransmän. Särskildt betonar han det moderna
Tysklands utvidgningsbegär på den materiella kulturens område; ja
han gör t. o. m. gällande, att de båda ländernas förhållanden från
det andra kejsardömets dagar kommit igen, fast med ombytta roller.
Men just tillvaron af detta starka, utvidgningsbegärliga Tyskland utgör
i författarens ögon på samma gång ett kraftigt verkande läkemedel
för Frankrikes inre skador. »Det är Tysklands tryck mot våra
sargade gränser, som tjänar som sporre för vårt nationella lif, som
svetsar det fastare samman, som skyddar oss mot pacifismens och
den falska humanitetens dödsbringande förtrollning, som aflägsnar oss
från politiker, som utså hat och arbeta i inbördes splittring, som
lär oss genom en hård erfarenhet, att för ett folk den dyrbaraste af
ägodelar är oberoendet och den främsta af dygder viljan att lefva.»
Det är i Pinons bok icke allenast rader sådana som dessa, som för
oss kunna vara nyttiga att läsa; den är öfverhufvud en god källa för
upplysningar, en god sporre till eftertanke. Och just nykter eftertanke
är väl hvad som på det utrikespolitiska området främst brister oss.
En reflexion, som vid bokens läsning tränger sig fram, må icke
undertryckas. Det finnes åtskilligt som tyder på att England kommit till
insikt, att 1904 års entente, som vid sin tillkomst enligt Pinons
vittnesbörd i främsta rummet tjänade engelska intressen, kan komma att
sänka viktskålen alltför djupt till tvåstatsalliansens förmån och att den
engelska politiken därför f. n. står i begrepp att något förskjuta sin
ställning på den europeiska maktbalansen. Besannar sig detta, lärer
väl för oss fabula docet blifva den, att en politisk orientering, hvartill
1911 års maktläge kunnat utgöra en frestelse, och som ej är utan
förespråkare, dock står i strid med en välbetänkt svensk politik på lång
sikt, kanske med den förnämsta af våra »nécessités permanentes».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
