Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- Dagens frågor
- Studier i svensk kyrklig konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Studier i svensk kyrklig konst.
Utställningen af äldre kyrklig konst i Strängnäs
har haft mångfaldig betydelse. Därom bäres vittne
ej allenast af besökare, som bevara i starkt och lefvande minne
vandringen genom sidokorens svenska konsthistoria emot
triumfbågens krucifix och högaltarets Bormanska altarskåp. Helgonbilder,
skrudar och målningar, som konserverade återsändes till sina
hemkyrkor, tala tydligt och föredömligt om utställningens nytta med
hänseende till fornvården, och två utställningar i Nord-Sverige hafva trots
olikheter, som erfarenheten, landskapens olika traditioner och annat
betingat, åter visat lifskraften och bärigheten i många idéer från
år 1910. Sedan en kort tid föreligger nu äfven ett det påtagligaste
bevis på Strängnäsutställningens vetenskapliga betydelse i de två
volymer studier, expositionens initiativtagare hrr Curman, Roosval och
af Ugglas utgifvit. De rikt illustrerade och omsorgsfullt utstyrda
volymerna, som redigerats af lic. af Ugglas, bära titeln
»Utställningen af äldre kyrklig konst i Strängnäs 1910. Studier», och
en första blick på de skilda uppsatserna bekräftar prof. Curmans
utsago i den inledande historiken, att de flesta sannolikt ej sett dagen,
om de ej af utställningen framlockats. Att en så stor och så
representativ samling som Strängnäsutställningen sammanfördes,
systematiskt ordnades och fotograferades har naturligt nog gifvit anledning
till nya forskningar och möjliggiort gamla planer.
Af stort allmänt intresse äro de studier, doc. Roosval ägnat den
medeltida kyrkointeriören och den symbolik, som gaf lif, anda och
mening däråt. Det är traditioner, som gjort sig gällande i alla
Sveriges kyrkor, innan de bragts i glömska och fått vika för de tre sista
århundradens stilkraf, hvilka doc. R. återkallar i minnet genom sina
uppsatser om triumfkrucifix och om funtarnas plats i kyrkan. Nere vid
dörren stod funten af ålder. Det var med denna anordning uttryckt,
att barnet genom dopet vann inträde i kyrkan; det vann tillträde,
först sedan det helt neddoppats i dopets renande båd: däraf
funtarnas form med den stora cuppan. I en rad smärre uppsatser
behandlar doc. R. skilda faser ur de medeltida funtarnas
utvecklingshistoria och den stensnidarkonst, som på deras stora ytor hade
ett rikt utnyttjadt verksamhetsfält, allt med utgångspunkter från
Södermanland-Närkeska föremål. Som en afslutning inordna sig två
af lic. af Ugglas publicerade funtar från 1600-talet. Den minskade
cuppan anger ceremoniens förändring; med sina sirligt buktade
ytor och låga sniderier stå de som salongspjäser bredvid sina
medeltida anherrar, dock alltjämt bevarande i det väsentligaste deras form
med dess reminiscenser af medeltida tro och från antika tempel och
hem — där kärl af just dopfuntens utseende hade flitig användning,
som af de grekiska vasmålningarna synes.
Trädde man förbi funten in i kyrkan, pekade allt upp emot koret,
andligen kyrkans medelpunkt, som strålade mot församlingen i
glansen af sin rika träsnidade och förgyllda prydnad. I hvalfbågen
emellan kor och långhus hade triumfkrucifixet sin plats, en enande
och samlande symbol, hvars betydelse och roll i kyrkans arkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:19:28 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1913/0450.html
