Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den albanska frågan. Af Nicolae Iorga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingenting är farligare, både för folket själft och för andra, än en
partiell befrielse.
Balkanhalfön, som för närvarande består af Bulgarien, Serbien,
Montenegro och — Albanien, för att inte tala om återstoden af
Europeiska Turkiet, inrymmer ännu ett folk, hvars
existensberättigande icke blifvit beaktadt, trots dess anor, som äro lika
gamla som albanernas och grekernas, hvad beträffar dess
väsentliga element, och äldre än slavernas och turkarnas. Detta
har skett, trots det betydande antal samhällen det har spridda
i Thessalien, Albanien och de nyligen till sultanens trenne
besegrare afträdda delarna af Macedonien, och trots dess nära
förbindelser med en stat af Rumäniens nuvarande makt och
betydelse. Det är kutso-valakerna, byzantinernas och slavernas
gamla »valaker», som själfva kalla sig »aromani» och tala en
gammal rumänsk munart. Albanien har hundratusen, de öfriga
äro fördelade mellan Serbien, Grekland och Bulgarien, som
genom fördraget i Bukarest högtidligen förbundit sig att låta dem
behålla den för dem egendomliga organisationen af kyrka och
skola.
Det är icke endast ett folk af herdar, hvilket här för det
mesta vill säga rika hjordägare, med vackra boningshus i
städerna. Det finnes också en bourgeoisi, idog, sparsam,
intelligent och ganska högt bildad samt mer än alla andra
intresserad af fredens upprätthållande. Man träffar representanter för
denna bourgeoisi öfverallt i Macedonien. Emedan den icke
tillhör ett jordbrukande folk, är den mindre rotfäst än den
slaviska, till hälften som bönder lefvande bourgeoisien, men har
fastare förbindelser än den, så att säga, »flytande» grekiska.
Dessutom har den uppmuntran, som Rumänien naturligt nog
visat sina egna stamfränders moderna civilisationsarbete, skapat
en talrik klass af »intellektuella», som hittills till större delen
varit bosatta i Bukarest och andra städer i konungariket
Rumänien, i egenskap af professorer eller lärare, köpmän,
yrkesmän o. s. v. Under vissa omständigheter skulle de säkert gärna
gå in på att återvända till hembygden, ty familjebanden ha
bevarat sin fasthet.
Genom att förena och koncentrera dessa rumänier och
anknyta dem och deras landområden till Albanien, som är så
totalt i saknad både af det borgerliga och det intellektuella
elementet, skulle man ha gjort ett helt annorlunda solidt arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
