Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor - Lars Johan Hierta och nutiden - Fondbörsbekymmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frågor, utan äfven i t. ex. försvarsfrågan. Redan Hierta kunde konsten
att möta en begäran (som 1834 framställdes) om extra anslag till försvaret
med vidlyftiga orationer om missförhållandena i förvaltningen, t. ex. vid
organiserandet af skånska hofrätten, af tullverket, raketkåren o. s. v.
T. o. m. om något så modernt som »ruttenheten» i hushållssystemet
får man höra honom tala (s. 91 ff.). En annan gång, år 1841 (s. 493),
då befästningarna vid Vaxholm voro på tal, förklarade han sig »alldeles
icke hafva sagt att icke Stockholm bör befästas»; man borde endast
söka att »något litet stäfja den ... alltför häftiga ifver som råder i
denna sak»; »något litet dröjsmål därmed kunde ej skada». Man
borde hafva »en fullständig öfversikt» öfver hvad som för
befästningarna behöfdes innan något gjordes. En sådan hade man haft,
när man befästade Paris! Och så till sist: hvarför skulle man alls
befästa Vaxholm? Rådde icke »särdeles intima förhållanden» med
ryska hofvet, »kanske någon gång i strid med svenska folkets
sympatier»? Hade man icke däri »en säker pant att få själf vara
neutral och förblifva fri ifrån alla anfall från den sidan i händelse af
ett fredsbrott mellan andra makter»? Detta förkunnade han trots att
han vid förut nämnda tillfälle sagt sig icke kunna dela »den
öfvertygelsen, att man från en för ögonblicket rådande politisk vänskap i
allmänhet kan hämta skäl för obehöfligheten af försvarsverkets
iståndsättande». Då man vid 1840—41 års riksdag föreslog att bygga en
kanal mellan Hjälmaren och Vänern, för att hindra att ryska flottan
skulle spärra trafiken vid inloppet till Slätbaken, drog sig H. icke
heller för att bekämpa projektet »i anseende till det vänskaps- och
släktskapsband, som förenade vårt regenthus med den östra gränsen».
Vissa af den s. k. folkfrihetens nuvarande förfäktare kunna alltså
tyvärr, i många andra afseenden än dem Wieselgren angifvit, i Hierta
se en föregångsman, som äfven i den nationella dekadensens historia
har sitt gifna rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
