Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om de naturliga förutsättningarna för en småbrukskolonisation i Norrland. Af A. G. Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det förhållandet, att siffrorna för skördeafkastningen pr hektar
gärna blifva påfallande höga, där brukningsdelarnas odlade
areal är mycket liten. Den mest pregnanta illustrationen
härtill erbjuda socknarna i öfre Dalarne med deras små
åkerlappar, hvilkas skördetal äro mycket öfver riksmedeltalet, ehuru
dessa socknar både i afseende på klimat och jordmån höra
till de sämst lottade i hela riket.
Skulle brukningsdelarna i Norrland ha lika stora åkerarealer
som i det öfriga Sveriges jordbrukstrakter och odlingen absolut
taget ha samma omfattning som där, är det uppenbart, att man
med i öfrigt lika mycket arbete och nedlagda kostnader på
jordens skötsel och grödans tillvaratagande skulle få afsevärdt
lägre siffror för skördeutbytet pr hektar i Norrland än
statistiken visar. Denna nedsättning af skördetalen skulle då
uppenbarligen blifva störst i de nordliga och inre delarna af
Norrland, mindre inom det jämtländska silurfältet och i
kustregionen, hvars sydligare delar torde visa nära lika goda
resultat som de medelsvenska jordbrukstrakterna.
I det föregående har hänsyn tagits endast till sädesodlingen.
Statistikens siffror för potatisskörden visa, att denna genomgående
ställer sig god i jämförelse med rikstalet. Om detta också till
en del kan förklaras af samma faktorer, som låta talen för
sädesskörden framstå i en för gynnsam dager, nämligen de små
arealerna och däraf följande möjligheter att gödsla och välja
mark, torde å andra sidan Norrland ha en verklig fördel däri,
att potatisen där mindre angripes af sjukdomar än fallet är i
sydligare delar af landet. För rotfruktsodlingen finnes ingen
möjlighet till en statistisk jämförelse, men det är icke
osannolikt, att den också skulle visa relativt gynnsamma tal.
Foderafkastningen, som på grund af ladugårdsskötselns större
betydelse i Norrland skulle kunna anses viktigare än
sädesskörden, är så långt man kan våga sluta af de statistiska
siffrorna ungefär jämngod med afkastningen pr ytenhet för hela
riket, men man får äfven beträffande denna göra samma
restriktion som beträffande säd och potatis, nämligen taga hänsyn
till den större gödsling och vård man i Norrland kan ägna sina
jämförelsevis små odlade arealer. Om man vill använda
»förmedlade kreaturstal» såsom mätare på foderafkastningen, så
blir Norrlands ställning skenbart betydligt bättre än rikets i
dess helhet. Kreatursrasernas olikhet gör emellertid denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
