Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om de naturliga förutsättningarna för en småbrukskolonisation i Norrland. Af A. G. Högbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härför ej, såsom ofta sker vid utmålandet af jordbrukets
utvecklingsmöjligheter, kan skylla på bristande kommunikationer, då
järnvägsförbindelser i olika riktningar sedan 30 år funnits för
hela södra delen af detta silurområde[1]. Men om de redan
existerande jordbruken i Jämtlands bäst belägna delar visa så ringa
expansionstendens, om trots tillgången på jord emigrationen
därifrån tar sådana dimensioner som den gör och om bristen
på arbetskrafter där redan gör det svårt att vidmakthålla det
redan befintliga jordbruket, då är det näppeligen sannolikt, att
en nybildning af småbruk under skuldsättning skall kunna ske
med framgång i de af naturen sämre lottade delarna af
Norrland.
En blick på nu rådande förhållanden i mellersta Sveriges
jordbrukstrakter ger stöd för denna slutsats. Äfven där råder
mer eller mindre kännbar brist på arbetskrafter, så att den
redan odlade marken ej alltid kan hållas i häfd, och förefintliga
odlingsmarker få ligga obegagnade. Och
jordbruksbefolkningen, långt ifrån att visa några tendenser till ökning, är
genomgående stadd i minskning. I Mälarprovinserna är den nu mindre
än den var för trettio år sedan; för hela södra och mellersta
Sveriges jordbruksbygder beräknas den årliga minskningen
sedan 1880-talet vara c:a 10,000 personer, och sedan 1865 har den
reducerats från 2,394,000 till 2,152,000[2]. Huru kan man då
vänta sig, att de betydligt sämre jordbruksmöjligheterna i
Norrlands ödemarker skulle kunna erbjuda lockande villkor för en
småbrukarkolonisation i större skala?
Man kan, och det med ett visst berättigande, säga att
småbrukskolonisationen ej bör betraktas uteslutande ur ekonomisk
synpunkt. För den enskilde, som vill ha en egen torfva att
odla, kan t. ex. hembygdskänslan vara en faktor, som betyder
mera än ett plus i ekonomiskt hänseende. Det är denna
faktor, som särskildt spelar in vid den s. k. inre kolonisationen
och utan tvifvel är en viktig drifkraft vid de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
