Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Ur bokmarknaden. Af O. Wieselgren - Sven Lidman: Tvedräktens barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillgripit en teknik som åtminstone har det företrädet att den icke
ålägger författaren några förpliktelser i afseende på de skildrade
tilldragelsernas realitet och rimlighet. Men det ledsamma är att läsaren
har alltför lätt att genomskåda metoden, och liksom i allmänhet då
man alltför tydligt märker die Absicht, har man svårt att ej blifva
en smula verstimmt. Det särdeles konstruerade slutet, som återför
oss till hvardagslifvets och prosans områden, kan icke heller hjälpa
upp det hela. Slutomdömet kan ändå icke blifva mer än ett: för att
blifva en fantasidiktare och en romantiker kräfves framför allt ett,
nämligen fantasi; och den som i likhet med Henning Berger endast
i synnerligen ringa utsträckning är i besittning af denna dyrbara gåfva,
har större utsikt att vinna konstnärlig framgång, då han håller sig
inom verklighetens råmärken än då han ger sig af på utflykt ins alte
romantische Land.
Den andra af novellerna, Jägmästaren, är så obetydlig, att den
saklöst kan förbigås. Mera till sin fördel framträder författaren i bokens
sista novell, hvars titel, Opus 23, motiveras af att Chopins ballad i g-moll,
som bär detta opus-tal, intager en central och så att säga symbolisk
ställning i densamma. Dess motiv är hämtadt från den värld af
resignerade, på lifvet besvikna individualiteter som Berger ofta skildrat.
En hvardagshistoria om stora förhoppningar som icke inlösts af
verkligheten, ingenting annat, men känsligt och vackert berättad, om också
ej alldeles fri från ett stänk af sentimentalitet; hufvudpersonens
slutliga afsomnande på bokens sista sida kommer också något för à propos
för att verka fullt öfvertygande. Trots detta är novellen emellertid
ganska läsvärd och försvarar sin plats i samlingen bättre än någon
af de bägge andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
