Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor - Den lagstadgade minimilönen i praktiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilda västerns stater — Oregon — utan äfven i det, både hvad kultur
och ekonomi beträffar, Europa snarlika Massachusetts (om också icke
i sin strängt obligatoriska form), hvarjämte åtminstone nio andra,
hvarandra vidt skilda, af Unionens stater förbereda liknande
lagstiftning. Hvad mera är — i de europeiska staternas midt har den
lagstadgade minimilönen upptagits i den moderna industriens moderland,
England, och förberedes till införande för vissa arbetarkategorier i
bl. a. Frankrike och Österrike. Förutom dessa fall, där det är fråga
om lönesatser, fastställda genom lönenämnder såsom lagstadgade
minima, hvilka f. ö. lämna lönekampen fullkomligt fri, förekommer i
flere länder samhällelig reglering af arbetslönen i samband med
lagstiftning mot arbetsinställelser, i samband med införandet af
arbetarförsäkring, för statens och kommunens leverantörer m. m.
Vi befinna oss sålunda midt inne uti en rörelse, som växer med
hvarje år; att den mycket snart kommer att bli aktuell också i vårt
land, därom varslar bl. a. den af prof. Steffen skrifna, vid årets
riksdag i båda kamrarna väckta motionen i frågan. (Sedermera utgifven
i form af broschyr: Samhällets kamp mot fattigdomen. I. Den
lagstadgade minimilönen; Sthlm, Tidens förlag 1913, 2 kr., 86 sid.)
Motionen blef emellertid afslagen — i Andra kammaren hade den
dessutom oturen att bli beledsagad af en af fjärde tillfälliga utskottets
ökända »utredningar». Sedermera har Träarbetarförbundets
förtroendeman, herr Gottfrid Björklund, (i Tiden n:r 8 1913), sedermera
sekunderad af en författare i Metallarbetaren, gått kraftigt i härnad mot
hela idén och särskildt med rätta framhållit de stora svårigheter,
som måste vidlåda en samhällelig reglering af arbetslönen, hvilken
går ut från arbetarens behof, ett begrepp som alltid måste bli
föremål för subjektiva och därför kanske oriktiga och säkert alltid vidt
skilda uppfattningar. Icke blott denna utan också andra svagheter
och ogenomtänkta punkter i den Steffenska motionen kunna
otvifvelaktigt framhållas, hvilket emellertid icke hindrar, att den fråga, som
där behandlas, med säkerhet snart på allvar ånyo kommer upp på
dagordningen i vårt land — om icke förr så när den
hemarbetsundersökning, som sedan ett par år tillbaka stilla hvilar hos
Socialstyrelsen, möjligen kan blifva slutförd — och är värd att följas med all
uppmärksamhet.
Särskildt måste naturligtvis utvecklingen i andra länder och
erfarenheter från de stater, som infört ifrågavarande institut, bli
föremål för intresse och iakttagelser. En ganska vidlyftig litteratur har
vuxit upp på detta område under de senare åren. Rörande de
faktiska verkningarna af minimilönlagarna föreligga mera
uttömmande framställningar dock endast för den australiska
lagstiftningen. Några definitiva slutsatser i den ena eller andra riktningen
ha emellertid samvetsgranna undersökare som Ernest Aves — hvilken
sedermera ledt verkställandet af 1909 års engelska lag om lönenämnder
och 1907 gjorde en grundlig undersökning för brittiska regeringens
räkning rörande de australiska förhållandena — icke kunnat komma
till. Hvad de öfriga lagarna beträffar, hvilka ju för oss ha större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
