Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - »Heliga grundsatser»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 HELIGA GRUNDSATSER»
förehafves inom partiet anses föga mindre vanhedrande. Man
blir vemodig vid tanken på, att Geijer, den djupast blickande
bland svenske historiker, af den etiskt-religiöst färgade
personlighetsprincipen leddes till sitt »affall»; ty om något mer
än annat har verkat förstörande på känslan af personligt
ansvar för fullgörandet af medborgerliga plikter är det den
moderna demokratiska utvecklingen.
Folkrepresentanterna få framför allt ej svika partiet, så att
detta förlorar makten; deras ansvar öfverflyttas på partiet i
gemen; om partiet får sin dom, så följa dess representanter
med — de goda såväl som de dåliga. Ministrarna skydda
sig bakom den gemensamma partimakten; hur illa en
minister förvaltar sitt värf, kan man ändock icke komma åt honom
utan att störta hela ministären och därmed partiet från
makten. Partiet är beroende af sin ledning, men denna i sin tur
af partiet, hvars olika grupper och medlemmar måste
tillfredsställas i sina anspråk för sammanhållningens skull.
Folkrepresentanten å sin sida är direkt beroende af
partiorganisationen; och i de kanske ej alldeles ovanliga fall, då
ledstjärnorna, i stället för sanning, frihet och rätt, äro mera
jordbundna och profitabla önskemål, leder denna ömsesidiga
inverkan ej just till folkets gagn. Folkrepresentanten är
inbegreppet af all vishet, sakkunskap och maktfullkomlighet —
så länge han lyder partimaskinen — och ett intet, som
omedelbart måste försvinna från skådeplatsen — då han ej längre
gör det. Så dödas det personliga ansvaret äfven hos
representanterna och de »ledande» politikerna; kvar står blott ett
omänskligt monstrum, partimaskinen, för hvars åtgöranden
ingen känner sig ansvarig. Partiet blir icke länge ett medel
för att förverkliga vissa idéer, det blir ett mål, och för att
partiet skall nå eller bevara makten läggas landets viktigaste
frågor till rätta så, att de bäst skola tjäna detta syfte. Det
blir icke nationens bäste män, som på detta sätt komma
till makten utan de, som framför andra besitta förmåga och
hänsynslöshet i intrigernas och mäss-suggestionens konst.
Den Staaffska ministärens maktställning var ju först och
främst grundad på sammanhållningen mellan de många
synnerligen heterogena element, som samlats inom det liberala
partiet, och i andra hand på en blockpolitik tillsammans med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
